Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rughman, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
It B Ii Q M A II, Juntti.
liksom fordom Arcbias af Cicero. Af allmänna medel erhöll
lt. snart ett anslag för att med sitt biträde gå V. tillhanda.
Universitetet hade då en Cauceller, M. G. De la Gardie, som
ej lät något tillfälle för vetenskapens befordran gå förloradt.
Sedan det orattmäliga kriget mot Danmark efter
Konungens död 1660 nått sitt slut, afsändes I\. genast till
Köpenhamn, der han tillbringade vintren för att med den ingående
våren genast söka lägenhet att afgå till Island i ändamål att
samla handskrifter, lian återvände ock pä sommaren s. å.
med en rik skörd. Följande året lät Danska regeringen, lärd
af den Svenska, Torfæus göra en resa till Island med
enahanda uppdrag.
K. arbetade städse med nit och framgång, och ri-dan
1664 erkänner Verelius, i sin edition af Götriks och Kolfs
Saga,o det gagn, ban vid tolkningen af flera ställen haft af R.
Ar 1663 finna vi K. åter i Köpenhamn, der han bland
annat tog kännedom om Worms pergamenlscodex af Olof
Tryggvasons Saga.
Då Antkjvitcls-Collfgium 1667 inrättades, lät den för
vetenskaperna nitälskande Förmyndareregeringen särskildt
förordna R. jemte trenne andra studerande att årligen hvarje
sommar resa till Norge och Islund för att undersöka och
tamla gamla handskrifter, under edlig förpligtelse att, då
några af värde ertappades, ej hembjuda dem åt någon annan
än åt Anliqv. Collegium. Häraf synes dock icke, hvad R.
angår, någon verkställighet hafva följt; och Danska
regeringen, sannolikt svartsjuk öfver detta storartade företag, ville
omsider icke lemna den Svenska försteget, utan, hvad den
förlorat genom ett mindre varmt nit, ville den nu med
tvångs-magt godtgöra sig, och förbjöd således allt vidare forskande
på Island af utlandningar efter handskrifter: — en
åtgärd, som väl särskildt för Köpenhamn såsom Isländska
litteraturens blifvande högsäte, var fördelaktig, men hvilken
tillika hade en högst menlig verkan, såsom i Sverige länge
underhållande en af bristande källstudier och föl jaktligen svag
kritik alstrad skrytsam löslighet*), och sedan i Danmark
*) Detta inträffade, sä snart Förmyndareregeringen, med sill friare
anda, blifvit upplöst. "Bläudverket af lärda fabler" drefs, enligt
Geijer, mindre under Förmyndareperioden, som "nitälskade för all
lärdom", än under enväldet, "som i sin början var ett lärdt, och mot
sitt slut nära blef ett olärdt barbari", — "då Rudbeckianismen var
till den grad officiel lärdom i Sverige, att en Dansk lärds utlall mot
Rudbeck af Svenska bof ve t upptogs, ocb då en Lundius, på en gång
den historiska vantrons ocb enväldets advocat, var denna lärdoms
juridiska representant." Lilteraturbl. 1858, sidd. 20, 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
