Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R ti h s , Fredrik.
227
lorna, och dessutom kan något tvifvel nn ej mer ega rum i
afseende pä tillförlitligbeten af uppgifterna. Det var icke
en liitt sak att träffa ett passande urval; äfven den
tålmodigaste läsare måste tröttas af Lagerbrings omständligbet;
det ar så svårt att urskilja det historiskt vigtiga, och huru
mycket måste icke anföras, hvaraf verkningarne och
följderna längesedan äro förbi, och hvarom vi icke kunna
uppgifva mer, än: det hände sig! — Väl gifvas vissa ideer,
hvilka utvecklas ur historien och kunna som ledande
principer läggas till grund; men de måste ur händelserna
framstå af sig sjelfva, och aldrig kan det tillåtas
historieskrifvaren att, sin egen idee till behag, på annat sätt framställa
eller väl också förvränga sitt factum."
I företalet till sista bandet nämner ban sin afsigt att
skrifva en fullständig Norsk historia. "Härigenom får jag
ock ett önskadt tillfälle att öfver Nordens Medeltid, till
utbredande af ett fullständigare ljus öfver den Svenska
historien, meddela resultaterna af mognare ocli fortsatta
forskningar, som nästan uteslutande varit riktade åt denna sida."
R. afslutade sin Svenska historia med Carl XII:s död.
Han hade likväl utarbetat en fortsättning ända till 1800,
som beklagligen ej blifvit utgifven och om hvars öden vi
sakna all kunskap. En kanske ännu större förlust är
uteblifvandet af den Byzantinska historien, till hvilken R. gjort
vidsträckta förarbeten. Hans djupa kännedom af Medeltiden
skulle härvid sannolikt lemnat de vackraste resultater. Det
var hans afsigt att isynnerhet fästa sig vid det nya
Romerska rikets inre historia, dess författning, cultur, näringar
n). in., äfvensom vid de särskilda folkslag, hvilka mer eller
mindre stormade löst mot detsamma.
I företalet till ll:s handbok i Medeltidens historia yttrar
(år 1823) Geijer: "R:s Svenska Historia ar sä skrifven, som
en Utländning väl knappast någonsin skrifvit ett lands
Historia; ej blott utan jemförelse det bästa af främmande arbeten
om Sverige: den är på det bela inom oss och af oss sjelfva
ännu oöfvertraffad. I Medeltidens Historia, i hvilken
innehållets nödvändiga sammanträngning ej gifvit Förf. utrymme
för sin slutligen äfven rätt lyckliga stilistiska förmåga, skall
ingen misskänna en grundligt kunnig, opartisk, billig, för
allt rätt och godt varm Historieskrifvares framställning af
en vigtig tidsålder, utan öfverdrift, utan flärd."
Ar 1812 upptog R. till undersökning och granskning
den gamla Skandinaviska litteraturens alster uti en skrift om
Eddan, jemte en inledning öfver Nordiska poesien och my-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
