Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahlstedt, Abraham Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275 Sahlstedt, Abraham Magnusson.
och kanske medförde hon förmögenhet. Sällsynt var i alla
fall pà den tiden en ofrälses äkta förbindelse med en
bög-greflig fröken, och interessant skulle det varit att erfara,
genom hvilka egenskaper S. vann denna ära. Huru än med
hans personliga förhållanden må hafva varit beskaffadt, så
finna vi honom redan vid 22 år hafva uppträdt som
författare och dermed fortfarit till sitt sista lefnadsår, så att hans
skriftställar-verksamhet omfattat en tid af 58 år.
Hufvudföremålen för denna veksamhet voro Svenska
Språket och Svenska Vitlerheten. Såsom språklagstiftare
vidtog S. der Svedberg och Tjällman slutat, skref en Svensk
Ordbok, en Svensk Grammatik, ett Veckoblad, som hade
modersmålet till ämne, och förklarade jemväl runstafven.
Redan samtiden dömde, att ban ej var sitt ämne vuxen; han
egde hvarken en Ihres classiska lärdom eller hans kännedom
af de med Svenskan närslägtade dialekter, förstod icke ens
Engelska, än mindre Anglosacbsiska; huruvida han kände
Isländskan, veta vi ej, men i stället att upptaga den
historiska tråden, och taga etymologien till rättesnöre, följde
ban hufvudsakligen bruket, och der bruket afvek, sökte ban
bestämma det rätta; detta oaktadt verkade han kanske mer
än sina föregångare i detta hänseende pn den stora
allmänheten; ända till dess Svenska Akademien utgaf sin
Rättskrifningslära gällde S:s orthograpbi som mönster, och i
svenska grammatikens öfriga delar följer man än hans lagstiftning.
Öfver Ihres Glossarium utgaf ban anmärkningar. Hans
inflytelse på detta fält har således varit ganska stor, kanske
större än bans verkliga förtjenst, ehuru äfven denna icke
bor skattas ringa.
På fosterländska Vitlerheten verkade ban dels som
smakens lagstiftare, dels som kriticus, dels som Autbolog,
dels genom egna vitterhetsarbeten. I sin förstnämnda
egenskap öfversatte ban Bouhours den tiden högt ansedda
Ma-niëre de bien pcnser dans les ouvrages d’esprit, oeh
populariserade dennes theori i andra skrifter. Utgångspunkten
i den Sahlstedtska äslhetiken är följande. Poesiens
ändamål är att gagna och förlusta (Horatii "Utile dulci’’). Vissa
vetenskaper kunna väl ej komma under poeternes händer;
men gagnet består i moraliska och politiska lärdomar och
anmärkningar. Der poetiska arbeten ej läsas, berrskar
grof-bet och okunnighet. Ett bevis derpå är, alt poesien blifvit
odlad af de mest bildade folkslag ända från kung David
och Orpheus, samt Homerus; "då Pindarus ej kunde hinna
denna höjd i det versslaget, begynte ban i en annan ton(!),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
