Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saltza, Edvard Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 Saltza, Hugo Herman von.
ske vid Konungens återkomst. Men Konungens oförmodade
hastiga hädanfärd kom emellan. Jag talade med Gustaf
Adolf derom, men det drog ut på tiden och han ville vara
fyllmyndig Konung innan han gjorde några nominationer.
Riksrådet Ridderstolpe (hvars son, framl. Generalen Gr. Carl
Ridderstolpe, hade på samma dag som jag blifvit nämnd
till Kammarjunkare) gaf mig ett bevis, att han hört Kon.
Gustaf III äfven dertill nämna mig, och var det på detta
bevis som Gustaf Adolf utnämnde mig d. 28 Juli 1798. I
denna egenskap tjenstgjorde jag vid Konungens tillträde till
regeringen, hans biläger och riksdagen i Norrköping 1800.
Sedermera har jag bevistat alla riksdagar utom den sista.
Det tillhörde min lycka att, som skriften säger, finna
nåd för Gud och menniskor. Utan embeten, utan rang
och utan förmögenhet, hafva dock få haft så många och sä
frejdade bekantskaper som jag. Jag vill med tacksamhet
alltid påminna mig de Svenska herrar och män, som
omfattat mig med godhet och som gjort tidehvarfvet heder:
Gr. Oxenstjerna, Wallin, Leopold, Rosenstein m. fi. vittre
män hade jag den lyckan att få visa mina skaldeförsök och
af dem undervisas i den konsten, att gifva hjertat och
andesinnet samklang med himmelen. Ibland mina utlandska
vänner, bekanta och protectorer, räknar jag i främsta rummet
den odödlige Goethe, hvilken i sitt sista lefnadsår skickade
mig en tacksägelse för min tolkning af 5 Cap.
Uppenbarelseboken, hvilken jag sändt honom, och gaf ban mig det
smickrande vitsord, att hvad jag skrifvit fullkomligen
öfverensstämde med hans sätt alt se, och att ingen före mig
någonsin gifvit en sådan tolkning. Med den utmärkt lärde och
sällsynte mannen, Biskop Miinter, var jag intim vän och i
mångårig currespondance, äfvensom med de lärde
Docto-rerne Palmiér och Ilashach i Berlin, v. Suringar i Holland,
Südow i Potsdam, Superintendenten Stolle i Dresden, ocb
Furst-Primas af Ungern, Erkebiskopen af Venedig och Erlau.
Många theologer från Wien och Presburg voro ibland mina
bekanta, förutan en stor mängd vittre och aktade män
nästan i alla länder. Så länge är och krafter tilläto,
underhöll jag en vidlyftig brefvexling och fick derigenom många
interessanta underrättelser, hvarifrån härleda sig de
vidunderliga berättelser rann gjort om mitt mångsidiga velande,
hvilket elakheten, afunden och dumheten tillaggt mystiska
och vidskepliga handlingar.
Redan pä förhand intagen af djup beundran och
vördnad för Prinsen af Ponte Corvo, sedermera Sveriges utko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
