Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saltza, Edvard Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
S a i. t z a , Edvard Fredrik.
råde Kronprins, var jag honom vid resan till Stockholm
hösten 1810 till mötes i Norrköping, och rönte jag då
sanningen af hvad jag alltid kant och trott, att det finnes en
andefrändskap menniskor emellan, soin icke behöfver åratal
för en närmare förtrolighet. Prinsens ojemnförliga blick
mötte mina ögon, som voro skarpt fästade på honom, och
ifrån den stuuden förstod jag att ban var idealet för hvad
jag sökt ibland menniskor, och har jag sedan under den
långa tid, jag haft den oskattbara lyckan ofta vistas hos
honom, ofta hört af H. Maj:t, att han, från det ögonblick
jag i Norrköping presenterades för honom, fattat det
förtroende för mig, af hvilket jag af hela min själ sökt göra
mig värdig*). Under de 31 åren, de lyckligaste dagar af
min lefnad, som jag så ofta hade nådeu uppvakta H. Maj:t,
kan jag på miu salighet bedyra, att jag af honom aldrig
börde ett ovänligt ord, eller såg någon missnöjd min. Den
store mannen var ett undantag från mängden af de mäktige,
som någon gång kunna vara nedlåtande emellan fyra ögon,
men i tleres närvaro visa ett kallt och högdraget bemötande.
Carl Johan, den oförgätlige, var densamme då jag satt vid
bans säng i sängkammaren, som när jag uppvaktade honom,
då hundrade menniskor oragåfvo hans person: alllid samma
nedlåtande och vänliga blick; alltid samma kjertliga
emottagande. Han förstod att läsa i djupet af min själ, och
deraf inhemtade han, alt knappt iiågou lillgifnare undersåte
funnits än jag var emot honom. Högstsalig H. Maj:t ville
både i ord och handling visa, att ban värderade min
trohet och tillgifvenhet. Många betydande både embeten och
äretitlar tillböd han mig; mon jag har alltid hyst
misstroende för mig sjelf, ihågkommande det gamla Danska rimmet:
Den maa en Esel være,
Som tar sig paa mer æn lian orker bære.
Jag villa icke gå någon i vägen, ej taga brödet från
någon, som måhända behöfde det bättre än jag. Jag ville
icke att någon skulle tro, det min tillgifvenhet för
Konungen var en list att tillvinna mig någon lönande syssla. H.
Maj:t gaf mig något långt högre, nemligen siu fortfarande
nåd och ynnestfulla godhet.
Kon. Carl XIV fortsatte hvad hans höge företrådare
börjat: af Kon. Carl XIII blef jag 1809 utnämnd till Kain-
*) Möjligen bidrog i sin mån till delta fördelaktiga intryck
äfven sjelfva utseendet: ty de, som känna Grefve 8., veta att ban af
naturen var begåfvad med ett särdeles intagande, ridderligt väsende
och en af de vackraste män på sin tid. Red. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
