Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schartau, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171 Schartau, Henrik.
i
begripas och göra sig gällande, der de blott väl utredas
och med kärlek tillämpas. Kunna desse grundlagar rätt
genomtränga familjlifvet, så får statslifvet derigenom en inre
cohesionskraft, som gör att det ej lätt lossas af hvilka
politiska theorier som helst. Och då dylika af vexlande art och
inre stridslystnad ej numera kunna förekommas, huru vigtigt
att veta, att den vagn, som i fyrsprång skall rulla utför
backarne, är nog stark genom sin inre hopfogning för" att
ändå ej sönderbrista! Huru mycket vigtigare är det ej för
folket att få full klarhet i hvad Luther kallade
Hushålls-regementet, deri förvirrade begrepp dagligen vålla en
plågande förvirring i umgängeslifvet, än att höra från
predikstolarne de numera vanliga hel- eller halfrenläriga
fragmen-terne och afhandlingar, som hvarken skulle kunna inpassas
i dogmatik eller moral eller exegetik eller kyrkhistoria, om
också möjligen bland de theologiska prænotionerne. Vi ba
derföre velat i ett arbete, som träffar läsare af alla classer,
väcka synnerlig uppmärksamhet på denna lärare, af
omtanka för vår framtid i alla riktningar. Ty denna tid har
gått med ångkraft fram uti vetenskap och konst, men den
går kräftgång i religiositet och sedlighet, och man
återkallar den ej med härskri om eld och svafvel. Ar tidsandan
rationalistisk, så måste sjelfva "läseriet" bli rationelt. Denne
grundåsigt föranlät mig för mer än 20 år sedan att ifrigt
så offentligen som enskildt påyrka utgifningen af Schartaus
handskrifter; de bestämma mig nu, att jemte en oväldig
kritik, dervid jag äfven kunnat anföra en lärdare theologs
omdöme, framhålla dessa skrifter till allmän begrundning. Här
äro dogm och moral i den lyckligaste jemvigt, liksom
mystik och speculation. De strängaste fordringar möta jemt på
de christne, att i lefvernets rättfärdighet öfvergå allt hvad
som kunnat åstadkommas af dem, som ej käBt
trosrättfär-dighetskraften.
Det bör till Sch:s ära äfven anmärkas, att han var vida
höjd öfver den inskränkta verdsåsigt, rädd för vetenskap och
konst, utan hänseende till det qvalitativa, blott derföre att
de äro vetenskap och konst, hvilken rätt ofta tager plats
jemte fromheten, såsom oxen ställes jemte Evangelisten Lucas.
Han predikade om den vigtiga angelägenheten för en
Christen, att akta sig för den falska andeligheten eller den som
l:o) gàr utom Guds ord, 2:o) mot Guds ord, 3:o) mot det
allmänna förnuftets erkända grundsanningar, helst Gud, som
ock gifvit oss förnuftet, ej kan motsäga sig sjelf genom att
gifva oss något som är oförnuftigt. Han var en säker kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
