- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 13. Rahmn-Schefferus /
371

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheele, Carl Wilhelm - Schefferus, Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Suhefferus, Johannes.

571

borgerskap och ortens berrskaper utverkade St honom ett
eget privilegium. Ansträngdt arhete och kanhända äfven
analyser, som oftast hade giftiga ämnen till föremål,
under-gräfde i förtid hans helsa; särdeles led han af en plågsam
gikt. Två dagar fore sin död, som inföll den 21 Maj 1786,
gifte han sig med sin företrädares enka, som vårdat honom i
hans sjukdom; åt henne testamenterade han sin egendom. I sin
lifstid hade han understödt fattiga anhöriga och i allmänhet
visat sig välgüraude. Svenska Akad. lat 1827 öfver honom
pressa en minnespenning.

Skrifter: 29 Rön i Vet. Akad. Händt.; 13 i Crells Cliem.
Annaler; dessutom uppsatser i Acta cbemico-pliysica ocb i Scliriften die
Berliner Gesellsch. naturforscliender Freunde. — Bref rör. ett nytt
chemiskt rön med phosphorus. Se Nya Lärda Tidn. 1774, IV:o 15.
— Cbemische Abliandl. von der Luft nnd der Feuer, nebst einem
Varbericbt von T. Bergman. IJps. 1777. — Opuscula 1’hysica et
Cbenico. Lat. pr. Gf. H. Schæfer. T. I, II. Lips. 1788, 89.

(KSllo r: Sjästen, Åminn. Tal i Ve». Akad. Handl. 1799. — Franléns Minn» i
Sr. Akad. Handl. Del. XII. — Rosenhane, Anteckn.) p

SCHEFFÉRUS, JOHANNES.

Ledde sin härkomst från Peter Schöffer de Cernsheim,
som till Svärfader hade Johan Faust eller Fust,
boktryckerikonstens uppfinnare, hvilket yrke sedan fortsattes ej allenast
af bans trenne söner, utan äfven, sednast i Herzogenbuscb,
af deras efterkommande. En af deras efterkommande Tiro,
Amtmau i Neder-Erlebach vid Frankfurt a. M., antog
Lutherska läran; dennes son Jolinn flyttade till Strassburg, för
att i frihet få utöfva den religion, till hvilken ban, liksom
sin fader, bekände sig och dref der en betydlig kram- och
vexelhandel, men dog i hjertängslan 1640. I sitt första
gifte egde han Elisabeth Kraschel af en rik patricisk ätt från
Achen.

Af dessa föräldrar föddes vår Johannes i Strassburg d.
2 Fehr. 1621. Hans missöde ville, att hans undervisning
öfverlemnades åt en sträng och okunnig informator, som
gjorde honom studierna så sura, att gossen var nära att
kasta bort boken, för att taga till penseln, till hvilken han
hade nästan lika böjelse; ehuru ban dock besegrade denna
olust, var den bildande konsten honom alltid kär; i sina
yngre år öfvade ban sig uti att skära figurer i
körsbärskär-nor samt utklippa sådana i papper; vid lediga stunder
fortfor han att rita och äfven myntkunskapen var honom icke
främmande. Mellertid var hans lärda undervisning så ytlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/13/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free