Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schefferus, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Se HEFFKRUs, Johannes.
och oredig, att Johannes under helfi sin öfriga lefnad aldrig
kunde akta sig från småfel så i tal som skrift. Tillika led
han mycket af en elak styfmoder, sedan fadren 1657 omgift
sig. Samma år hade han dock blifvit Student. Fadren ville
hafva honom till prest; men som hans minne var mindre
godt, började han studera först lagfarenheten och sedan
läkarkonsten, men öfvergaf snart dessa studier] för humaniora.
Fadrens förmögenhet tillät honom att 1038 företaga en lärd
resa genom Tyskland; i Frankfurt träffade han sin
morbroder, som tog honom med sig till Åchen; sedermera begaf
han sig till högskolan i Leiden. Under denna resa knöt han
bekantskap med Buxtorf d. y., Dan. Heinsins, Boecler,
Freinshemius, hans slägtinge (hvilka båda sednare sedan
blefvo Professorer i Upsala), Dansken Th. Bartholin d. ä.
Fadrens död hemkallade honom 1640; men 1645 företog han
i sällskap med en rik schweitzisk Patricier, och på dess
bekostnad, en ny resa, som egentligen hade Schweiz till
föremål. Här lärde han bland annat att modellera i vax och
etsa i koppar. Efter hemkomsten antog han åtskilliga
condi-tioner, bland andra bos Svenska Agenten i Strassburg, samt
lade första grunden till sin ryktbarhet genom tvenne
arbeten, de Varietate Naviitm samt Agrippa Liberator,
hvaraf det första utkom 1643, det sednare 1645.
När Skytteanska Professionen i Upsala blifvit ledig
genom Freinshemii befordran till Bibliothekarie, blef sysslan,
hvartill utländningar i början alltid kallades, först erbuden
åt Boecler, men denne gaf i stället förslag på S. som ock
antog förslaget. Magistraten samt Högskolans Föreståndare
i Strasburg, som icke ville mista sin lärde landsman, gåfvo
honom löfte om den först ledighlifvande syssla, men S. ville
icke bryta sitt löfte, helst som lönen i Upsala var ansenlig
och anbudet åtföljdt af 500 Rdr i respengar.
Han begaf sig alltså på resan till Sverige öfver
Holland, der han förnyade bekantskapen med Salmasius och
Vossius, och genom Köpenhamn, der ban påhelsade sin vän
Bartholin. Pä öfverfarten till Skåne kom ban i sjönöd, i
det båten höll på att sjunka. Lyckligen anländ till
Stockholm, blef han d. 2 Juli 1648 af Freinshemius presenterad
för Drottn. Christina, som emottog honom med utmärkt nåd,
och lät honom på sin egen slup medfölja till Upsala.
Redan d. 12 Juli böll han der sin val lyckade Inträdesoration,
hvartill han dock haft så ringa tid att bereda sig, i
Drottningens öfvervaro; Patronus för Professionen, R.R. Skytte,
var också närvarande, och installerade honom i sitt nya kall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
