- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 13. Rahmn-Schefferus /
378

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schefferus, Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

378

Se HEFFKRUs, Johannes.

hans disputation de Vita Romuli, och beskylde honom för
ingenting mindre än att urskulda konungamord, våldtägt o.
8. y. Tvisten fortsattes inför Consistorium, Senaten och
Konungen, och slutade med domen att motståndaren skulle
göra S: afbön. Detta biudrade icke Gavelius, som var en
skicklig jurist, att 1665 blifva General Inspektor öfver
Tull-fiskalerna i riket, 1675 Assessor i Götha Hofrätt och 1687
adlad under namnet Cederschöld. S. kom ock i ett spändt
förhallande till sin fordne gynnare, Boeclerus, som 1648
blef Eloqu. Professor i Upsala, men skötte illa sin syssla,
och snart missbelåten lemnade riket. Äfven stod S. i
o-gunst hos Theologerne, emedan han 1654, då Akademiska
Constitutionerna skulle förnyas, satte sig emot deras
yrkande, att philosophiska graden ej skulle få tagas, förrän
man undergått den tbeologiska.

Det var enligt naturens ordning, att ålderdomens
krämpor skulle tidigare än vanligt infinna sig hos en man, soin
så litet som S. vårdade sig om sin helsa.

Redan 1673 klagar han i ett bref till Nio. Heinsius,
att skjörbjuggen sedan de sistförflutna båda åren tagit så
öfverhanden hos honom, att ban misströstade om sin helsas
vederfående. Snart blef han af gikt, andtäppa och väder i
underlifvet så vanför och svag, att hans son måste hvarje
gång leda honom upp i kathedern. Om hösten 1678
sysselsatte ban sig mest med bibeln och kyrkofäderna, och
dikterade för sonen lvo en oration de Christi Incarnatione
et Nativitate, den ban ock kort fore Julen höll inför
Akademien, och som sedermera, 1726, af en hans slägting,
blef utgifven i Magdeburg, under titel Oratio ultima
Johannis Schefferi. Efter hemkomsten från denna act förklarade
S. sin fru, att han nu tagit afsked från Akademien, samt
hoppades, att om han nu fick fira julen hos sina på jorden,
skulle ban få tillbringa påsken hos de utkorade i himmelen.
Delta inträffade ock: han afled d. 26 Mars året derpå,
sedan han hållit ett uppbyggligt förmaningstal för de sina och
emottagit, redan mållös, nattvarden af Domprosten Petrus
Rudbeck. Han ligger begrafven i Domkyrkan på venstra
gången i cboret, men utan epitaphium. Dock blef en
minnespenning öfver honom slagen, hvarmed mågen Columbus
var missnöjd, dels för embletnernas skull, dels emedan den
gamle föreställes i mindre prydlig drägt, än ban i
verkligheten liar, hvilken förändring konstnären gjort, på det att
de förnäme ej måtte misstycka grannlåten. På hufvudet bär
han calotte, ehuru han de sista åren nyttjade peruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/13/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free