Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Scheffer, Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
S c h e p p b it, Ulrik.
ej om fäderneslandet! Jag vågar derom besvära E. M. Det
är det enda hjelpmedel, som återstår. E. Maj:ts mod
måste upphöja sig öfver lyckan. E. >laj:t måste sätta en
orubblig fasthet emot alla lörsök, som man ännu skall göra att
förmå E. Maj:t till tålamod och eftergifvenhet. Jag vågar
säga det: E. Maj:t har rågat målet, och all ytterligare
eftergifvenhet mot folk, som satt sin egen opålitlighet i så
öppen dag, skulle blott göra dem djerfvare. Nu heter det,
att man vill göra nåd åt fyra ibland oss.....Det är
oundgängligt att E. Maj:t fattar regeringstyglarne med en
herku-lisk arm, att E. Maj:t sätter en grän9 för allt hopp om att
ytterligare låta sig ledas. Hvad gör en öfvergående storm?
E. Maj:t skall rädda sitt folk, sitt fädernesland och dess ära
skall framgå i full dager för verlden. Stora olyckor fordra
stora hjelpmedel och lyckligtvis har naturen skänkt E. Maj:t
hvad som fordras till att öfvervinna dem. Men E. Maj:t skall
hafva behof af allt sitt mod ooh af all sin förmåga." Geijer,
som anför detta bref (Gustav. Papp. I. 162), anmärker, att
C. F. Sch. då ännu förordade palliatifcuren, som Ulr. Sch.
"så energiskt fördömde", att för franska penningar inköpa
fyra, deribland Ulr. Sch., åter in i Rådet.
Man må ej klandra att en klok man 1756 blifvit
klokare 1772, sedan det uppdagats hvad som följde af
"engla-verket" af 1720; men en stor man kastar sig ej från en
ytterlighet i en annan. Scheffrarne hade tydligen i sin band
att bestämma "Constitutionssaken" 1772 och det hade
kunnat ske med bättre bibehållen jemnvigt. Om de grubblat
blott hälften så mycket på maktjemnvigten emellan Konung
och folk, som der nu grubblades öfver "den politiska
jemn-vigten i Europa", hade både Konung och folk vunnit derpå.
Ulr. Sch. måste d. 9 Apr. 1773 upplysa sin efterträdare,
Grefve Ph. Creutz i Paris, att Konungen befann sig i en
statsbrist af 30 t.r guld.
Att U. Sch. var vuxen alt sitta på Axel Oxenstiernas
stol, åtminstone lika så väl som Tessin, v. Höpken, Ekeblad
och flera mera prisade företrädare, skall erkännas af dem,
som närmare lära känna hans blick, hans kunskaper, hans
verksamhet. Han hade dessutom en svårighet, som ej mött
hans störste företrädare, att ha en ung Konungs nycker att
göra oskadliga , under det Konungen ej ville skymnias af sin
Minister och derföre ofta gjorde streck i gubbens klokaste
uträkningar. Vi hänvisa till prof på ministerbref i hans tid
det ban skref till Creutz d. 16 Oct. 1772, aftryckt i Gust.
Papp. I. 220—22,"5. Utan tvifvel bidrog U. Sch. i främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
