Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Scheffer, Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S o n it f r c r , Ulrik.
37
graden att förebygga krigsutbrottet i Norden 1772. Han
var K. Maj:t följaktig till norska gränsen, der ban
säkerli-, gen arbetade för att inga förvecklingar matte uppstå. Han
åtföljde sedan sin Konung till Petersburg 1777 oeh så länge
U. Sch. ledde utrikes ärenderna, var allt lugnt och man
räknar den tiden såsom en bland de lyckligaste i vår historia.
Hamilton yttrar: "Gr. Ulr. Scheller förrättade
Premierminister-sysslan med det eftertryck, att så länge ban salt
vid styret, yppade sig inga regeringsmisstag af betydenhet.
Han var ej skymd af den med så statligt bref inkallade
Höpken, som ingick åter i Rådet — allt till likhet med Ludvig
XVI:s förhållande till Maurepas, men med den väsendtliga
olikhet, att K. Gustaf aldrig begärde Höpkens råd, sedan
kallelsen hörsammats. Likväl, heter det hos IL, knnde ej
Ulr. Scheffer hindra theaterhusets byggnad, som kostade 8
t:r guld."
"Kon. Gustaf III:s kalla och försigtiga P/’«micr-mini«ter
Gr. U. Sch. afstyrde visligen en K. Gustafs plan 1781 , ott
låta slå en medalj, som skulle föreställa Nordens inonarcher
och honom presiderande, då Ryska Kejsarinnan angifvit sig
som upphof till dun "beväpnade neutraliteten." Då 1783
Gr. U. Sel», nedlade sina embeten, ansågs del för en olycka.
Hans inflytande hade varit stort. Sällan gick Konungen från
hans råd i vigliga mål. I hans ställe utvaldes Gr. Creutz,
"en vitter man, men af en svag och lättsinnig charakter,
som gjorde honom högst obetydlig"", enl. Hamiltons omdöme.
Ehrensvärd skildrar Ulr. Scheffer ett interessant
ögonblick uti inrikes conseljt-n d. il Nov. 1779. Höpken hade
som President i Kammar-Collegium föredragit ett njMt
skalt-läggningssystern uppå den uppodlade jorden i Finland, hvars
frihetsår äro nu förlidne. RiksR. Sch. fann förslaget
betänkligt, om ock väl calculeradt och för statskassan
förmånligt, anseende att samma skattläggningsmelkod borde gälla
öfver hela riket, hvaraf lugn och säkerhet befrämjades. Då
Konnngen syntes gilla delta, sade Höpken alt om ock ban
måste erkämna de skäl kraftigare, hvilka Konungen så fann,
så ville han väcka uppmärksamheten på förmånen af det
nuvarande regeringssättet. Nu kunde en embetsmän väga
framföra ett sådant nyttigt project inför en upplyst Kouuivg*
(och blott vederläggas med skäl); men i förra tiderna hade
det kunnat kosta hufvudet, a lise dt såsom förnärmande mot
allmogens rätt. RiksR. Sch. sade då med ironisk ton och
blick: Jag måste bekänna, att detla rcgeringssätt har gifvit
E. Exc. couragë. Detla slötte Höpken, som all lid, anmär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
