Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Scheffer, Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ScnuFFKR, Ulrik.
ker Ehrensvärd, varit svag, men alltid velat syrtas
oförskräckt. Jag behöfver intet, svarade han, skryta med mitt
courage. Man kan ba courage i själen och förståndet,
fastän man ej varit subaltcrn-oflicer. I min första ungdom var
jag sjelf tredje ombetrodd hemligheten af en bland de
farligaste ocb yppersta revolutioner, som timat i Europa, den
med Kejsarinn. Elisabeth och jag bleknade intet den tiden*).
Jag var annorlunda employerad i den samma än att rida
kurir. Vid 1756 års riksdag var jag äfven så exponerad
som E. Exc. och kanske litet mera. Vid 1769 års klameri
med Rådet veta alla huru jag framstod. Jag tror att detta
talar för mig. Utan tvifvel, återmälte nu Sch., E. Exc.
hade mycken del i allt detta, men lärer dock vara glad att
det är förbi. <♦<>*! 1
Uttrycken om snbaltern och knrir stötte Sch., som i
svensk tjenst blott varit Öfv.-Lieutenant då han blef
Am-bassadeur i Paris och sedan Riksråd. Han hade i början af
sin carrière ridit kurir två gånger mellan Stockholm ocb
Paris. Konnngcn, för att afbryta innan träta uppkom,
frågade nu Schröderheim om den ifrågavarande
tunnlandsjordens antal och allt blef väl igen. Snart kom åter ett mål
före, der Hermansson måste ge vika. H. hade i
Kammar-Collegium utarbetat förslag att Kronan skulle räkna med
kronotiondens gifvare och Konungen det stadfästat för att
öka sina inkomster. Men då missnöjet blef alltför högljudt
från "Herrskaper så väl som allmoge", så såg man
Konungen i en eonielj af RiksR. Ulr. Scheffer, RiksR. Hermansson,
Stats-Sekret. Liljencrantz och Landshöfd. i Stockholms län
Gyllenborg rådfråga sig hvad som vore att göra, efter
allmänheten visade sig så "högligen uppbragt." Hermansson,
som så mycket talat för sitt Collegii beslut, var den förste
att ändra principen och dödssvetten syntes redan på hans
ansigte af rädsla. L. intygade missnöjet ocb var ifrig att
det afböja. Gyllenborg visade att Kronan genom räkningars
underslef säkert skulle förlora och Scheffer hade den segern
öfver H., att denne fick upphäfva genom ett Circulaire sin
egen författning utan tecken till det hjeltemod, Sch. ej ville
honom tillerkänna. Men Ehrensvärd antecknade i
vaktrummet: alla som redligen önska lugn äro härmed af glädje
intagne, men önskade dock, alt författningar mera kunde hinna
till mognad, innan de till verkställighet befordl-as;
allmänheten vandes då icke, alt med skäl klandra dem, genom sitt
*) Må anmärkas vid VI B. I h. s. 108 i detta Lexicou.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
