Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheutz, Georg - Schlippenbach, Christopher Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flè SttLirPERiiiCK, Christopher Carl.
o cl» Olivier. Innan de yttra sig, fordra de dock ntt sjelfva
kunna granska machincns beskaffenhet, eller helst att i Paris
få undersöka modellen. Som detta villkor mött hinder, så
väntar anbudet ännu på ett resultat.
Den så länge och i England så kostsamt och fåfängt
sökta lösningen af problemet är emellertid gjord, och förr
eller sednare får den väl praktisk tillämpning.
Skrifter: se ofvan.
(KtIIor: Enskild» meddelanden.)
SCHLIPPENBACH, CHRISTOPHER CARL.
Född i Kurland (ej i Lifland). Om hans personliga
omständigheter känner inau endast, att han var af adlig börd. Ur
dettamörker framträder han plötsligt till ryktbarhet och
inflytande; nemligen vid tillfället af och i sammanhang med M.
G. De la Gardies onåd hos Christina. Från denna stund
finner man honom i den tvetydiga och sällsynta belägenheten
att på en gång vara gunstling och förtrolig handtlangare åt
den afträdande Christina och den efterträdande Carl X.
Belöningarna blefvo i förhållande till denna dubbla ynnest.
Utan några bekanta förtjenster blef han frän öfvermunskänk,
inom trefjerdedels år upphöjd till Öfverste för gardet, till
Friherre och till Grefve 16<">4. Fick till grefskap
Falköpings stad. Skref sig sedan Grefve till Sköfde, Friherre
till Ljusala, Herre till Saling. Blef sedermera
Krigspresident och 1657 Riksråd. Ambassadeur till Oliviska
Freds-tractaten, President i Wismarska Tribunalet,
Plenipoten-tiarius Legatus till Konungen i Polen, allt 1660. Hos K.
Carl X förblef ban under hela dennes regering i nästan
oafbruten ynnest och hade sig anförtrodda många vigliga och
invecklade underhandlingar, särdeles de med Brandenburg.
Konungen tadhdes för detta val af gunstling; ty S. ansågs
vara obetänksam, häftig och våldsam, derjemte falsk och
opålitlig. En gäng började Konungen misslänka dubbelhet,
men lugnades snart åter. Efter bans död sökte S. ställa
sig in hos Polackarne och höll på att lyckas. Vid en resa
till Polen drunknade ban hösten 1660.
Mot M. G. De la Gardie synes S. synnerligen hätsk. Och
Christina liknade äfven deri Gustaf 111, alt hon under
tidernas lopp allt mer stolle sig med gamla vänner och sökle
nya af tvetydigare art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
