Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlippenbach, Christopher Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ScHLippiiNBAcn, Christopher Carl. 07
En på den tiden ryktbar författarinna, Scudcri, bade
utgifvit en roman, i hvilken hon framställde flera af Prins
Condés lefnadshändelser. S. skall hafva inbillat Christina,
att hon vore i nämnda roman utpekad under namnet
Cleo-bulinc, och att delta skett på De la Gardies tillställning,
på det bela verlden måtte få veta, huru många och stora
ynnestbevis, ban af Christina erhållit.
År 1655 hade De la Gardie i Upsala infor Drottningen
beklagat sig öfver hårda ord, som hon skulle yttrat om
honom. På tillfrågan uppgaf ban S. såsom sagesman. Denne
kallades genast från Stockholm. S. nekade enständigt. D.
inföll, att S. talade som en slyngel och ljöge som en skurk.
D. begärde att få stämma S. inför laglig domstol, der han
sjelf ville med ed styrka sin uppgift. Drottningen svarade,
att hon af godhet för grefven afrådde denna ntväg, hvilken
endast kunde leda till hans ytterligare förnedring. Andra
och bättre utvägar funnes. Dock skulle grefven ingalunda
fördrista sig att behandla S. annorlunda än som en hederlig
karl. Häri låg en^ tydlig vink till envig, och D. fick flera
antydningar derom. Man ämnade ock slutligen tillgripa
denna utväg; men enligt tidens tänkesätt ansågs ett envig
mellan en simpel adelsman och en innehafvare af ett utaf
de fem höga riksemhetena mindre passande och för den
sèdnare nästan förnedrande. Från alla sidor afrådde man
D. härifrån; ja Carl Gustaf yttrade, att om D. cnvigade
roed S., skulle Prinsen ej mer erkänna honom som sin
slägting. Han visade likväl S. samma nåd som förut. Och
Drottningen upphöjde honom, inom fyra månaders tid, först
till Friherre och sedan till Grefve.
Vid Christinas thronafsägelse var S. på höjden af nåd
och inflytande. På betydligt afstånd från thronen sågos P.
Brahe, A. Oxenstierna m. fl. De, som vid detta tillfälle
närmast och liksom förtroligast omgåfvo Drottningen, voro
gunstlingarne för året, S. jemte Tott, Dohna och Steinberg.
Redan denna syn gaf anledning till många betraktelser.
Till flera Tyska furstar skickades S. dels för att
underrätta om Carls thronbestigning, dels för att göra slut på
den misstanka och de rörelser, som öfverallt föranleddes af
den Bremiska saken.
Under nya regimen’ finner man S. hufvudsakligen vara
den, som delade och understödde Carl X:s djerfva
krigsplaner och förhoppningar. Man hörde vid denna tiden
omtalas, huru Konungen, efter nordens underkufvande, skulle
som en ny Alarik tåga till Italien och än en gång lägga
Rom under Göternas välde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
