Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwerin, Fredrik Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
Schwerin, Fredrik Bogislaus von. 148
Mellertid tog historien öfverhanden öfver alla andra
studier. "Historien — säger han *) — är erfarenheternas
ar-chiv. Seklernas erfarenheter äro der nedlagda. Och denna
allmänna, denna slägte|s erfarenhet, huru mycket säkrare
ledande är icke den, än individens vid viss tid och vissa
ideer bundna — så lätt ensidiga? Det är denna allmänna
erfarenhet, som gör vis; den allena, som gör rigtiga
slutsatser möjliga. Hvad gagnar den lära som säger, huru vi
bura handla för att handla rätt, när vi råka ut för
menniskor som antingen icke veta hvad rätt är, eller hänförde af
passionen icke bry sig derom? Vid dylika tillfällen är det
historien allena, som kan säga oss hnru vi böra handla för
att haudla klokt. Ett uppmärksamt betraktande af fordna
tiders handlingar ger oss denna fina känsla, som leder oss
att rätt bedömma arten af den tid i hvilken vi lefva, och
alt klokt derefter lämpa våra handlingar. Obekantskap med
förra liders händelser deremot gör, liksom obekantskap med
naturkraften, att vi häpna vid hvarje fenomen som vi för
första gången se, alt vi i afgörande ögonblick förlora
sans-ningen, alt vi, i stället för att nyttja de medel, som kunde
aflägsna faran, vidtaga sådana som göra den större. Ja!
förutan historien vore och förblefve menniskorna epheraera
varelser, lika oförmögne att skåda framåt, som de äro
o-kunnige om det förflutna, usla spån som sanslöst följa med
tidens ström. Genom historien sammanbindas generationerna
till ett hell, en möjlighet beredes för deu idee, att det ges
ett för slägtet gemensamt mål."
En af de bilder i svenska historien, som mest tilldrog
sig hans sympalhi, var Biskop Johannes Rudbeckius, med
hvilken ban under andra tider och förhållanden egde många
drag gemensamma: fasthet, ohöjlighet, energi, skapardrift.
I sina år 1805 utgifna Skrifter i Uppfostran och allmän
Cultur tecknade hau med synbar kärlek denne prelat, ehuru
bilden blef ofullständig, emedan ban icke egde andra
källor an Hcrveghr, som icke kände biskopens politiska role.
Föröfrigt innehåller nämnde bok ett förslag till ett
seminarium för bildande af skollärare (ett ännu ouppfyldt behof)
samt fragmenter om Menniskobildning. Några år sednare
sysselsatte ban sig med ett Äreminne öfver Rudheckii store
politiske motståndare, Axel Oxenstjerna, och inskickade ett
fragment deraf jemte ett "Bidrag till Talspråkels
Charakteri-stik", till tidskriften Hermes. Dessa skrifter känna vi
endast genom Hammarskölds citat.
*) Staternas Historia I. sid. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
