Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwerin, Fredrik Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Schwerin, Fredrik Bogislaus von. 139
Under det ban fördjupade sig i allmänna historien och
såsom fader experimenterade huru hon slog an på unga
sinnen, kom han till den öfvertygelsen, att "man länge vid
dess bearbetande gjort mera afseende pà vetenskapsmannens
njutning, än på medborgarns behof." Under boklärdomens
tunga hand hade den blifvit ett cbaos: — ett aggregat af
"årtal, namn och intet sägande anekdoter", i stället för att
den borde framställa forntida handlingar sä, att man ma
kunna inse orsakerna till timade förändringar, — lära att
rätt bedömma sådana handlingar, som egt inflytelse på
samhället, och sålunda sjelf i egenskap af samhällsmedlem lära
sig att handla förståndigt."
En sådan framställning, lämplig för ynglingen, var ännn
ogjord. Han ville att historiens studium skulle föredragas 1
tvenne courser. "I den första bör gossen lära känna
historiska personer, utan afseende på chronologie." För detla
ändamål recommenderar ban Beckers Wellgeschichte (i dess
äldsta skick) och för en något sednare ålder Plutarchs
Lef-nadsbeskrifningar. "Efter den biographiska läsningen,
hvarigenom lärjungen fått känsla af värdet och ovärdet af
menskliga handlingar, lärt beundra och älska den ädle mannen,
hata och sky det oädla", — bör man lära sig ott ställa de
historiska personerna i ordning efter tid och rum, studera
"staternas lefnadsöden, deras upphof, tillväxt, aftagande och
död", äfvensom deras landområde och handlingarnas
skådeplats. En sådan öfversigt kunde ej vinnas genom blotta
beskrifningar: härtill fordras bild, graphisk construction. Detta
arbete åtog ban sig sjelf.
Först tecknade ban en physisk Verldscharta, utan
land-namn och statsgränsor. Han ville att man ickc skulle säga
Aquitanien eller Guienne och Gascogne, utan Garonne-landet.
Rätt - hade han visserligen så till vida, att man bör veta
hvilket flodland med dessa namn betecknas, men att alldeles
bannlysa de historiska namnen, synes oss ur fler än ett
hänseende origtigt, åtminstone obeqvamt och oftast obestämdt.
Före S. hade redan Zeune fallit på samma tanke, men icke
kunnat lyckas att genomdrifva den.
Mera originell var Tidstaflan, utförd på tvenne ark i
största imperial-format. Tiden ocb folkmängden äro der
factorerne till de figurer, hvarigenom Staterna afbildas.
Eller med andra ord. Uppifrån nedåt tippdrogos
tidsmeridianer, en för hvart sekel; staterna föreställdes genom
pa-rallel-linier, genom sin relativa bredd betecknande
folkmängden, nemligen en half linie i bredd för hvarje million. Sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
