Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwerin, Fredrik Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Schwerin, Fredrik Bogislaus von. 147
verkstäldt och hannit 6» långt, ansåg han national-iiran
fordra dess uuderstödjande, afvikande således från den sednare
oppositionens hufvudmän. Föröfrigt beundrade ban Plåtens
romerska ihärdighet och kämpamod, och ställde sig
offentli-gen (om vi ej missminna oss), vid denna med hvarje riksdag
återkommande tvistefråga, till det mesta på neutral grund.
Missnöjd med de halfva och kraftlösa åtgärder, som vid
och efter riksdagen i anledning af Särsk. Utskottets
betänkande vidtogos, lemnade S. hufvudstaden, men beslöt att
alldeles skilja sig från det offentliga lifvet, och att aldrig
skrifva en rad mer för tryck. I stället tog han sin tillflykt
till musiken och började lära sig spela fiol, hvaruti han
likväl hade naturen emot sig, emedan gehör fattades. Dock
förnam ban sjelf de falska tonerna och skämtade deröfver.
När Askelöf och Livijn nästa år skickade honom prospect
till en patriotisk tidskrift: Läsning till utbredande af
medborgerliga kunskaper, utau att de funno passande att
dertill inbjuda en man, som förklarat sig ej vilja befatta sig
med författarskap, inlopp med omgående post ifrån honom
det oförmodade tillkännagifvande, att delta företag till den
grad väckt hos honom interesse,i att ban erhöd sig till att
blifva synlig deltagare deruti; hvilket naturligtvis med
erkänsla antogs. Nu var det slut med mnsiken;
qvartettöfnin-garne afskaffades, violinen inlästes i sitt foder, och
notböckerna fingo lemna plats åt andra böcker och at
skrifmate-rialierne, som en tid bortåt varit försmådda. Igenom
Grefvens nit för saken, vann den bifall och understöd ifrån
allmänbetens sidà; trenne häften af tidskriften utkommo och
innehöllo artiklar, hvaruti flera af de ideer finnas för första
gången framställda, om hvilkas användande i verkligheten
nu allvarsamt är fråga. Då tredje häftet utkom,
öfverra-skades läsaren af en deruti befintlig förklaring, att Gr. S.
funnit sådana svårigheter hota arbetets fortsättning, att han
för sin del dermed upphörde. Deraf följde sedermera att
företaget alldeles afstadnade.
Grefvens penna hvilade dock icke. Nästa år utgaf ban
på egen hand en liten, men inom sitt ämne oskattbar bok,
under titel: Bidrag till Fäderneslandets kännedom, hvaruti
ban meddelar en historisk öfversigt af svenska varuprisens
och coursens förändringar. Detta arbete ledde honom på
ideen om nödvändigheten af silfvermynt, såsom den enda,
rätta varumätaren, hvarigenom oreda och skadlig förvirring
i den allmänna och enskilda hushållningen endast kunde
förekommas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
