Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwerin, Fredrik Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Schwerin, Fredrik Bogislaus von. 148
När 1817 ars riksdags-trumpet klang, infann sig oeksn
Grefve S. på riddarhuset. Politiken är en magisk krets,
hvilken man har ganska svårt att komma utur.
Vänners-böner och föreställningar förmådde honom i förening med hans
egen drift att bryta den tagna föresatsen. Han var då
Ordförande i Bevillnings-Utskottet, ocb tör öfrigt blef hans role
äfven då ganska lysande, och hans inflytelse ganska stor,
utan att några egentliga obehagligheter för hans person voro
dermed förknippade.
Vid 1823 började Oppositionen växa sin stiftare ur
händerna och taga en demokratisk rigtning, som ban var långt
ifrån att gilla, men som han icke förmådde hämma. Länge
dröjde det, innan S. blef varse denna ultraism, men när det
skedde, bröt ban icke otteutligen med sina politiska vänner,
ehuru han någongång klagade öfver denna radicalism. I den
fest, som Ärades den 25 April till åminnelse af nyligen
aflidna förtjente Hiksdagsmän under Frih. Wrangels presidium
deltog ban och firade Baron Stael v. Holsteins förtjenster,
åldermannens bland Oppositionsmannen på Riddarhuset. Denna
fest var dock endast i coustitutionel, icke i radical anda. För
öfrigt var icke S. danad till Oppositionschef, enligt svenskt
begrepp, ehuru han dertill egde flera elementer. Vi hafva
ofvanför anmärkt, att han i sitt inre var för mycket
adelsman; flere af hans bundsförvandter voro ’det kanske lika
mycket i sitt inre, men förstodo att gifva sig en mera
demokratisk anstrykning. 1 hela sitt sätt var åter S. mera
imponerande än vinnande, mera sträf än len; enligt engelska
parlaments-seder fordrade han en oinskränkt och nästan blind
lydnad, en sträng disciplin, hvilken hans bundsförvandter
voro föga benägne att underkasta sig. Dessutom var ban nu
inkommen pä en annan idee, som gjorde honom kall för
allt annat: allt detta verkade att man småningom och med
all höflighet aflägsnade sig från hvarandra, och hvar och
en gick sin egen väg.
Nyssnämnde idee var realisationen, och denna
fyllde de återstående elfva åren af hans statsmannalif. Väld
till Ordförande i Banken, fann han tillfälle att grundligt
göra sig bekant med dess ställning jemte financerua och skref
i dessa ämnen flera arbeten. Snart insåg hau, alt denna
stora angelägenhet icke kunde genomdrifvas utan
Begeringens medverkan, och till denna stod hau i ett mindre
vänligt förhållande. Nu hade denna i anledning af bans val
till Fullmäktig i Banken utgifvit ett eirculär till
Consisto-rierna, hvilket födde af sig en vidlöftig skriftvexling mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
