Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönström, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Scuönstböm, Peter.
Riddarhusledamot uppträdde S. på Hattarnes sida, talande
"nätt och väl." Afled såsom Öfverstc-Lieutenant 1740.
S:s historiska arbete till vara bäfders "förbättrande"
citeras ej sällan af Dalin, som, eget nog, gifver det den af
andra okända titeln: "Inledning till Svenska Historien."
Enligt den äldre Adlerbeths yttrande kan det "med skäl anses
för ett nyttigt bidrag tiH Svenska Historien"; och
Warmholtz yttrar, att "arbetet vittnar om mycken insigt och
beläsenhet, ehuru man icke i allt kan vara med auetoren af
enahanda tanka." Det ar företrädesvis på nordens äldsta
geographi och chronologi, som S. öfvar sin kritik. Arbetet
var färdigt 1741, men utgafs först 1810. Man träffar deri
många åaigter, som efter S:s död vunnit burskap i historien
och ansetts nyare, t. ex. att Varegerne voro Svenskar, att
Bjarmaland var den del af nuvarande Ryssland, som bär
namnet Permien. Hans försök att ur Ryska ocb andra
främmande häfder upplysa våra Svenska är anmärkningsvärdt och
gifver ofta en oförmodad upplysning eller anledning till
ytterligare forskningar. Åtskilligt af hvad den berömde Schlözer
anförer i sina 1708 utgifna "Probe Russiscber Annalen" hade
ej ansetts såsom nytt om S:s verk hade utkommit på
1740-talet. Ganska möjligt är äfven, att Schlözer, som åren
1753—1758 uppehöll sig i Stockholm ocb Upsala, der
tagit kännedom af S:s arbete, helst ban kände Svenskan så
väl, att ban på detta språk skrifvit en afhandling.
Odinska invandringen förlade S., i likhet med flera nyare, hela
sekel framom den tid, som för densamma allmännast antagits.
Slående på öfvergångssladiet från den Rudbeckska
perioden till Islandismens tidehvarf, söker S. något hejda de
historiska framtidsmännens förtjusningsfeber och begär
an-slåud för en och annan äldre åsigt, som ban anser
grundlöst och lättsinnigt afvisad. Men starkast är ban i kritiken
af sjelfva Islandismen.
Som Svenskarne fordom räknats till Scylherne så väl
som flera folkslag, särdeles Parther (nuvarande Tartarer)
och Finnar, af hvilka Hunnerne, Avarerne, Bulgarerne,
Turkarne och Ungrarne leda sitt ursprung, och dit äfven
Sar-uiaterne räknats, så hufva alla dessa folk några gemensamma
eller rättare förblandade urmiunen. Härifrån härleda sig
flera uppgifter bos Job. Magnus, Jornandes, Eddan m. fl.,
som ej äro uppdiktade, utan härflyta från missförstånd af
äldre sägner. Osu man icke velat hvar Rom legat, så skulle
Gallien, Germanicn, Britannien, Ilispanien, ja till och med
Mindre Asien, som än af Perser och asiatiska Turkar kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
