Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönström, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SnnöNSTitöM, Peter. ISI
i
Rom, tillegna sig det namnet och hvardera folket skulle
hafva påstått sig vara det första, som gifvit de andra det
gemensamma namnet. Just så göra Tartarerne i sina gamla
historier och tillegna sig Scytherncs bedrifter, hvarigenom
de i mycket öfverensstämma med ofvannämnde gothiska och
skandinaviska skrifter.
Under sin fångenskap i Siberien lät S. för sig öfversatta
en tartarisk historia, skrifven af den mongoliska Chanen
Abulgasi, ocb fann deri flera slående öfverensstämmelser med
Joh. Magnus och Eddan, som öfvertygat honom, att "alla
tre haft cn Historia, den de i begynnelsen efterföljt." Sä
snart deremot den tartariska historien kommer Sn på de
kända tiderna, skiljer den sig helt och hållet från den
skandinaviska. Ofvanstående bestyrkes med många exempel. På
detta sätt kan man lätt förstå, buru medeltidslärdomen skulle
sammanleta åtskilliga gamla scythiska berättelser för att tjena
som inslag i nordens urbäfder. "Scythiska Historien,
hvilken Joh. Magnus följt, och Parthiska Historien, af hvilken
Abulgasi utdragit hvad ban i begynnelsen skrifver, äro, som
man finner, lika. Men som Scythiska Historien lärer
begynna med Scyther och Parther, så lärer Job. Magnus af
dem gjort Svear och Göther, oeh Abulgasi Parther eller
Tartarcr och i stället för Scyther satt sina Mongoler." Men
S:s vurm hestår deri, att ban ej vill låta någon "betaga
dem Svenskom den hedern, att vara de rätte Scyther" (sid.
12, IS).
S. är i vår tanka värd mera uppmärksamhet, än man
honom i sednare tider egnat. En ocb annan af Wieselgrens
och Nilssons nya åsigter återfinnas äfven hos honom.
Såsom ett hedrande bevis på den kritik han för mer än 100
år sedan ådagalagt, utplocka vi här några anmärkningar mot
Islandismen, som till stor del hafva sin fulla kraft och
giltighet ännu i dag: "Odens ankomst till Sverige vill jag
sätta vid pass anno Christi 200. Det är väl visst, att detta
är emot Torfæi och Peringskjölds tideräkningar, samt deras
som dem efterföljt. Desse män hafva väl haft stora skäl,
att tadla Saxos och Johannis Magni tideräkning ocb deras
uppräknade Kungars rätta påföljd, den ena efter den andra,
emedan både Saxo ocb Johannes Magnus uppräknat en hop
Kungar som intet varit Öfver-kungar, utan allenast
Skattkonungar, och blandat dem i ordningen ined rätta
Öfvcr-kungarnc. Saxo och Johannes Magnus hafva ock, som
oftast, gjort af en Konung två: en af deras rätta namn, oeh
den andra af deras hedersnamn, endast för att fä cn rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
