Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sefström, Nils Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S e i s t n (i m , Nils Gabriel.
liga ämnen. S. upptäckte i stångjern, tillverkadt af malm
frän Taberg, en ny metall, soin ban efter Skönhetsgudinnan
i Norden kallade Vanadis eller på lat. Vanedium för sina
sköna lysande blå, citrongula, gröna m. fl. färger. Denna
metall har sedan funnits i mineral från Mexico. Inom riket
gjorde ban de sednare åren många resor för alt bestämma
compassens missvisning och skogars vextlighet, liksom
orternas polhöjder. Vid resor till jernbruk och hyllor, dä
han medförde elever Vid Bergsskolan, lade han sjelf så
träget handen vid arbetet, att ban dermed försvagade sin
helsa och måste taga afsked, hvarefter ban blef adjungerad
ledamot i Bergs-Collegium. År 1850 slogs öfver bonom en
guldmedalj, hvars åtsida bar hans bild och namnet, och
hvars frånsida bar en krans af en ek och lager, derinom
läses: Minne och erkänsla af Fahlu Bergsskolas Elever den
28 Januari 1839. Hans porträtt är riladt af S. Dietz och
slentryckt af J. Woelfjle i Tyskland. Man ser honom der
i den vanliga arbetsrustningen ulan ordnarne; hans vanliga
uamnteckniug i stället för titlar. Han var ock en alldeles
flärdlös man, "utan krus" ocb likväl utan råhet, reu i sina
seder, full af högt allvar i lifvet som i sina vetenskapliga
forskningar. S. var Led. i Directionen öfver Nya
Elementarskolan i Stockholm.
Berzelius yttrade sig vid Naturforskaremötet 1S42:
"Brogniarts anmärkningar *) lyckades ej alt väcka en
allmännare uppmärksamhet, förrän Prof. Sefström efter ett
mångårigt, öfver stora delar af Sverige utsträckt och med
noggranna mätningar beledsagadt studium af detta fenomen
och alla hithörande geognostiska företeelser, med ett
utförligt i Vet. Akad. Handl. för 1856 intaget arbete deröfver
fästade den europeiska uppmärksamheten icke allenast på
sjelfva slipningen och reflliogen, utan ock pä dess sannolika
orsak, alt nemligen en flod af vatten till betydlig höjd,
förande större eller mindre stenblock, stenar, grus och
sand, med en förvånande hastighet och kanske långvarigt
rört sig öfver Skandinavien och sannolikt äfven kring större
delar af jordklotet, i en bufvudrigtning åtminstone i
Skandinavien, från N.O. till S.V. men flerestädes afledd från
huf-vudrigtningen af mötande bergshöjder, der refllorna på de
nedre delarne följa en sidorigtning, betingad af mötsländet,
men på de öfre delarne gä i normal rigtning. Denna vatten-
*) Att våra berg äro tecknade med mer eller mindre djupa
parallela fåror af lika rigtning från N. till S. med våra sandåsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
