Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sefström, Nils Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scfstbom, Nils Gabriel.
191
flod bar Hr S. Lalla t Rullstensfloden. Detta ämne har
sedermera i en stor del af Europa blifvit och är ännu ett
föremal för flitig forskping. Norra Amerikas Geologer
förtälja, att Hr S:s beskrifningar äro sådana ? som hade han
tagit typerna derföre från denna verldel"; sedan anförande
Agazzis, i Berzelii mening, ensidiga uppfattning af frågan,
hvarigenom ban ledde sig till förklaringen genom glacierer
af slipnings- ocb reillings-fenouieuen på de Schweitziska
alperna. Denna hypothes blir mindre vågsani, sammanhållen
med den nya läran om jordvallens höjning, hvaraf väl följer,
att refllorna väl kunnat tillkomma då våra berg än voro —
för aOOO år sedan — minst 1000 alnar djupare ned belägna.
Om S. yttrar en af våra störste Chemister 1 ett bref:
"Han stod ganska högt både såsom praktisk Chcniist och
Geolog. Väl vet jag, att det hvarmed han skulle
documenter sin förmåga i denna sednare egenskap, nemligen hans
rullstens-theori, mötte flera vedersakare än anhängare, men
mig förekommer den dock både djuptänkt och försvarad af
det vittnesbörd, som står inskrifvet i våra hällar,
förnämligast dem, som omge Stockholm och hvilka till den grad
protestera mot Agassiz’s föröfrigt allt mer och mer gällande
läror, hvilka motsattes Sefslröms åsigter, att jag nästan
skulle tro denna upplyste naturforskare sjelf blefve färdig
att vika ifrån dem, om han komme hit ocb finge spraka
litet med vår natur" *).
Efter S:s död anslog Svenska regeringen till lians enka
1000 Rdr b:c0j i betraktande af hans utmärkta förtjenster
både såsom vetenskapsman ocb särskildt i den praktiska
bergshandteringen.
Skrifter: Åminnelsetal i K. K rigsvet.-Akad. 1016 öfver Prosten
IV. P. Beckmark. I Sv. Läk. Sällsk. Ilamll. ltd. 5. s. 130, 132,
475, 485, 495. ltd. C. s. 218 m. il. fürekomma uppsatser af 8.
— Jern-Contorets annaler för 1820 samt de sednaste årgångarna
äro redigerade af 8. — Deltog i utarbetandet af 1819 års
Aledi-cinal-taxa, samt vederlade deremot gjorda anmärkningar i
Inrik.-Tidn. 1820 IV:o 47. — I K. Vet. Akad. Ilandl. 1820:
Vane-dium, en ny metall. Dessutom förf. af flera utförliga
tidningsartiklar rör. Götha Canal, Motala verkstad samt rent politiska
ämnen i conservatif anda i Stats-Tidningen, der man merändels
gissade på utmärkte politiske personer såsom författare.
(Källor: Saekléns Läk trehistoria I. samt Supplement liksom enskildt meddelade
uppgifter af süker liand.)
*) A. är född i Orbe i Waadtland ock kar studerat i Heidelberg
och IUiiucheu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
