Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serenius, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 Serenius, Jakob.
svärd kallar denna tiden och den följande till 1772: FunUs,
Serenii och JVestins regering. Vid riksdagarne var S. en af
dem, som ofta ledde discussionen och ej sällan under sitt
partis öfvervälde dicterade heslutet. Något energiskt och
bestämdt ligger i hans korta yttranden. Vid 1760 års
riksdag föreslog ban att Svenska Kronprinsen måtte sändas till
Preussiska arméen, att vid Kon. Fredriks sida lära krigets
konst och se hvad till dess hushållning hörde, hoppades att
H. K. Höghet, genom att se menniskoförödelsen i krig, måtte
få afsky för anfallskrig, lära att försvara sig och landet,
då det gäller. Ar 1765 yrkade S., då prestståndet
nitälskade för religion och gudstjenst med varma tal, att det
med sin omtanka i den delen icke måtte gå förbi del
förnämsta stället, det Kongl. Hofvet. Då K. Gustaf III
vistades på Gripsholm, lär S. ditsändt ifrare i råare stil att
predika, hvilka Konungen, efter Dalin, kallade Magister
Skrik-halsius och Pastor Gapius. Svågern Hermansson had S.
sända "upplystare" prester. S. svarade: "Så länge Moliére
och Lafontaine predika i Salongen, äro Mag. Skrikhalsius
och Past. Gapius goda nog i Kapellet." Vid riksdagen 1765
ledde S. en fortfarande debatt, ända tills bifall vanns åt
hans motion, om ett Religions-edikt. En deputation afgick
till de andra stånden med S:ii motion om Religions-vården.
Då Mössornas Rådsherrar måste retirera 1769, klagade S.
öfver 30-årigt partiagg och önskade att stormen måtte stillas
genom Jonæ kastande om bord. Han var emot
sammanblandning af lagstiftande och lagskipande makten. Således
föreslog ban 1765, att en, som mot 1738 års förordning
besvärat Riksens Ständer med ett justitiemål, borde plikta
1000 dlr s:mt. Han förordade ett undantag för DD. MM.
då fråga var om ett theaterförbud. Ar 1772 anmälte S.
en öfversättning af Nösselts traktat om Christna religionens
sanning, för att motväga fritänkcriets framsteg. Han blef
nu tillfrågad af K. Gustaf III om möjligheten af en
revolution, som tog makten från Ständerne. "Rör blott ej vid
religionen och bränvinet, så bryr folket sig litet om att E.
Maj:t i annat tager sig makt", svarade S. och reste hem
under revolutionen. I slutet af 1775 fick S. ett bref från
Dr. Kennicolt jemte ett profblad af det bekanta Bibelverket,
på Björnståhls förord, som önskade att Bibel-Commissionen
i Sverige måtte kunna begagna det Kennicottska Bibelverket.
K. uppgaf ursäktande hvarföre det ej kunde sändas. Det
första exemplar skulle ucmligen meddelas Engelska
Konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
