- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
217

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sergel, Johan Tobias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S g n o e l , Johan Tobias.

217

försänkt i bildens åskådning, ropat till monarchen: gif mig
snus, hvilken begäran Gustaf, annars nogräknad om
etikettens fordringar, leende efterkom. Genom S. gjord
uppmärksam på denna bilds stora konstvärde köpte Gustaf III statuen
af Påfven, oeh lät hemskicka den till Stockholms museum;
bland antiker är den nu kanhända den dyrbaraste som
finnes i det nordliga Europa.

Utom denna resa gjorde S. till Köpenhamn tvenne
utflykter, ena gången 1794 och den andra mot slutet af 1796.
Men denna stad kunde den tiden icke erbjuda den rikedom
på sculpturcr, som den i vara dagar genom Thorvaldsen
fått emottaga. Föröfrigt tillbragte S. hela sin tid i
Stockholm och hade sin attelier nära Hötorget. Förgäfves sökte
kejsarinnan Catharina II genom lysande anbud locka honom
till sitt rike. National-institutet i Paris och åtskilliga
andra Akademier kallade honom till sin ledamot, och alla
resande försummade icke att uppsöka hans verkstad. Men
vida större skulle hans rykte blifvit, vida betydligare hans
inflytelse på den allmänna europeiska konstbildningen, och
vida flitigare och gladare, om icke fullkomligare, skulle hans
mejsel arbetat, om ban icke lefvat undangömd i norden och
om hans verk, hvaraf de flesta förvaras inom Stockholms
slotts murar, dels i de kongliga rummen, dels i Museum,
varit mera tillgängliga för det konstälskande Europas ögon.
Få voro de, som visste att Sverige egde en bildhuggare,
som länge var den ypperste i sin konst och till och med
förblef oöfverträffad, sedan Canova uppträdde, ty i
teckning, i behag, mjukhet och lenhet täflande voro båda
hvarandra jemnlika, men S. egde framför honom och sin öfriga
samtid förmågan alt meddela sina figurer charakter och lif.
Så dömde åtminstone den engelske resanden John Brown i
sina anteckningar om Svenska hofvet. Sedermera bar
Dansken Thorvaldsen öfverträffat vår landsman i kraft,
mångsidighet och rikedom på ideer, men om han ock står öfver
Sergel i de egenskaper, som utgjorde dennes storhet,
måste vi öfverlemna at konstkännares bedömmande. Sergels
lärjunge Byström tillegnade sig mästarens behag och lenhet;
på sotsängen fröjdade S. sig öfver denne sin lärjunge och
önskade att af honom blifva öfverträffad. Sedan Franzén åt
vår store konstnär tillerkännt fulländad konstbildning,
italienska studier och grekisk stil, yttrar han förträffligt: "Flera
tänkare, deribland Bonnet, ha inbillat sig en inre elherisk
skepuad såsom själen följaktig, då hon skiljes från kroppen.
Om man föreställer sig den lik en mensklig gestalt, meu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/14/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free