Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Silfverstolpe, Axel Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SiLWb it stolpe, Axel Gabriel. 249
virratl vid farors hot, hade han’ett oinskränkt välde öfver
sinnets retlighet, sig och kände sannt, och handlade utan
öfverdrift. Han var skonande och varsam i omdömen: han
agade dårskapen med Saktmod, och uttydde hos individen
allt till det bästa. Vänfasthct var en beståndsdel af hans
charakter: lätt fördrog han andras egenheter, och med
o-konstlad känsla deltog han villigt i alla åldrars nöjen. Med
en sådau sinnesförfattning, var den husliga sällheten honom
dyrbarast. Med en alldeles orubblig jemnhet i lynnet, njöt
han denna sällhet ander begge sina giften. Samma dygder,
som i den allmanna lefnaden beredde honom aktning, skänkte
honom i den enskiida de sinas kärlek ocb vänners
tillgifvenhet. Ingen obehaglig åminnelse störde lugnet på hans
dödssäng. Med en dygdig mans alla känslor öfvergick ban,
tfn-der full redighet, till evigheten. Han nyttjade till
Riddare-devlstit osolaqqu <ni;iu air. Oi)"l ’lo a^iilö o» <i9flflBT am-.a
Var nyttig, lef i dina mödors minne;
och förordnade sjelf till språk på sin likkista:
id Jiaq Du knnde dö — du bar gjort nytta." ■■fl’of? V"
Vi nämnde, att S. också var ledamot af
Uppfostrings-Comitén. Genom denna befattning fick han tillfälle att
offentligen verka för ett värf, som ban alltid omfattat med
nit ocb kärlek. Han var sjelf icke blott 6ina barns lärare,
utan ledde äfven flera af siua slägtingar» uppfostran, och
försummade föröfrigt aldrig att i denna väg gifva råd och
anvisningar äfven at andra, som ville emottaga dem; ja,
han utgaf till och med sjelf cn och annan
undervisningsbok. Af Statsrådet Wingårds Minnen, £>:e häftet, erfar
man, att då denne i Stockholms-Posten efter hemkomsten
från England 1808 lät införa cn uppsats om
Lancaster-uielhoden, ansåg S. detta i början för en hoax och
förebrådde Wiborg sin lättrogenhet att i sin tidqing intaga en
sådan orimlighet, som den, att en enda lärare kunde sköta
flera hundra barn; men snart öfvertygad om dess
öfverensstämmelse med verkliga förhållandet, interesserade han sig
varmt för saken, införde derom i Stockholms-Posten en af
honom sjelf författad utförligare utveckling och bidrog
verksamt, att hos oss bringa sakep i gång. Comiténs slut bann
han icke fullt öfverlefva, men efterlemnade der acter, som
bevittnade hans ifver och goda vilja för dess ändamål.
Vi komma nu till ett fält, som samme man odlade med
icke mindre nit och kärlek, och som särdeles under hans
yngre dagar upptog en icke ringa del af hans verksamhet och
på hvilket ban mest var känd af den större allmänheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
