Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Silfverstolpe, Axel Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Silfverstolpe, Ax el Gabriel. 257
der, Rcctorn, tillhörde dock, som vi snart skole fä se, en
belt nnnau själsodling.
üet återstår att nämna ett par ord om ett ämne,
som utgjorde föremålet för S:s sysselsättningar under hans
sednare lefnadsålder. Det var den allmänna
språkforskningen, hvarvid ban, liksom de svenska ideologerne, lärer
utgått från den origtiga satsen, att alla tungomål utvecklat
sig på samma väg och efter samma schema ifrån de enklaste
begreppen, från ett halfdjuriskt tillstånd, och det var dessa
lagar, denna enhet i mångfalden han sökte finna och
framställa. I sammanhang med denna aprioristiska förutsättning
ville han införa enahanda stafsätt för alla språk, derigenom
att han med ett särskildt tecken ville uttrycka hvarje
grundljud, icke besinnande, att dessa 1 sjelfva verket till sitt
antal äro oändliga och alltså med inga symboler noggrannt
kunna uttryckas. Men strängt consequent utgaf han 1811
sin "oföränderliga bokstafstheori för Svenska språket", hvarest
man knappt igenkänner vårt modersmål i dess vidunderligt
barbariska drägt, sammansatt dels af franska, grekiska och
ryska, dels af honom sjelf uppfunna skrifttecken. Delta
arbete ingaf ban till Svenska Akademien, der vid åsynen deraf
håreu reste sig pä medbrödernes hufvuden; Leopold och den
förståndige Adlerbeth uttryckte i Akademiens betänkande sitt
hölliga ogillande; S. vädjade till allmänheten, och äfven den
annars så gerna undfallande Journal för Litt. och Theater,
kunde ej uudgå att rycka på axlarna, men S. svarade och
förfäktade sin sats med deu ifver, hvarmed man kämpar för
en favorit-idée, en inbiten vurm*).
Föröfrigt blef S. kallad till Ledamot af K. Vilt. Hist.
och Antiqu. - Akad. 1700; af Musikal. Akad. 1793, af K.
Vet.-Akad. 1798, samt af Skandin. Litt.-Sällskapet i
Köpenhamn 1797.
Gift 1. med fröken Hedvig Charlotta Brakel, 2. med
Anna Christina Alm. Efterlemnade tvenne döttrar, jemte
sonen
Fredrik Otto, född d. 25 Aug. 1795, Phil. Mag. 1818,
Riddarhus-Sekreterare efter fadren, Major, Fullmäktig i
Riks-gälds-Conloret, R. S. O., samt d. 18 itfàj 1844 utnämnd till
Stals-Råd och Chef för Ecclesiastik-Departementet.
Skrifter: JÖ Afhandlingar, Recensioner och Biographier (utom
Skaldestycken) i S t o ck h o 1 m s - l> o s t e n. — 10 afhandl. i
Läsning i Blandade Ämnen. — Tolf Tat hållna vid grafven öf-
*) 1 följd deraf uteslöt han ock det öfverflödiga f ur sitt namn.
biogr. lex. XIV. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
