Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Silfverstolpe, Axel Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Silfverstolpe, Ax el Gabriel. 256
Emot den Atterbomska kritiken torde föga kunna
invändas, om vi afse från språket, som kunnat vara lenare,
ocb vi skulle mycket misstaga oss, om det till oeh med
inom Svenska Akademien No skulle finnas mer än en, eller
högst två; som i allt det väsendtliga ej ställa sig pà denna
sida. Kanske få vi icke ens undantaga samme talare, som
likväl ännu 1817 skildrar brytningen mellan den nya och
gamla tidens åsigter (s. 162) i dessa skarpa och hjerta drag:
"Hans (S:s) minne skall icke lida vid jemnföreisen emellan
en klar dag, och cn inbrytande skymning; emellan en
philosophi, som visar en rak och omisskännelig väg till
sanning, ljus och lycksalighet, och en, som, genom
motbjudande irrgångar, leder till utsigter, främmande och
oöfverskådliga för det vanliga menniskoförståndet; emellan den
vältalighet, som kläder vigtiga sanningar i ett rent, tydligt
och vårdadt språk, och den, som, i chaotiska och
samrnan-gyttrade ordformer, hatar att begripas, i stället för att
upplysa och öfvertyga; emellan en skaldekonst, som, foster af
det verkliga snillet och den sanna smaken, på harmoniens
vingar lyftes af inbillningen och känslan, men aldrig
öfvergifvet banan af sin urgamla och värdiga bestämmelse, att
behaga, röra och förädla, och en som, ömsom kometlik,
luftig och svindlande, sväfvar opp och försvinner i
aningarnas obesökta rymder, ömsom kraftlös, vidrig och
vidunderlig, släpar sig i en jordmån, som det upprättgående
förnuftet skyr att beträda."
Och ändock påstår man ju, att Phosphorismen
förändrat sina åsigter och öfvergått till Svenska Akademien! Vill
man likväl göra sig besvär att efterse hvilka satser ej blott
i ästhetik och skön konst, utan äfven i religion,
predikosätt, bibeltolkning, öfversättning af classisk poesi,
philosophi, historia, fornforskning m. m. då yrkades af den så
kallade "nya sekten", men som från andra sidan bestredos
såsom vidunderliga och som numera af hela verlden
medgifvas — ja till en del blifvit triviala; — hvilka satser,
säger jag, som då omtvistades, så skall man finna hvilkendera
det är som segrat, och hvilkendera som rocquerat sin plats.
Liksom sin samtid var S. väl bevandrad i franska
litteraturen och skref mycket på delta språk: dernäst var ban
bäst hemmastadd i Latium, på hvars tungomål ban jemväl
skref verser, hvilka dock i prosodiskt hänseende voro
mycket felaktiga. Af hans beundran för Roms snillen är
öfversättningen af Taciti Agricola ett vedermäle. Tyska
litteraturen lärer han ej ansett mödan vardt att studera: hans bro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
