Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverstolpe, Gustaf Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259 Silfverstolpe, Gustaf Abraham.
sköttes handeln af den sedan såsom förläggare bekante
Magister Anders Wiborg, såsom commissionär i Upsala af en
Netherwood, hvilken sedermera begaf sig öfver till
Tyskland ocb dog i Greifswald. Kring sina egna väggar
uppställde den unge Magistern rader af praktfullt inbundna
böcker, hvilka till det mesta (såsom vi hört påstås) lemnades
olästa. Derjemte höll han egen hushållning, böd tidt och
ofta till sitt bord ställets yngre celebriteter, förlade en
Litteratur-tidning, i hvilken de fleste af Akademiens mest
ansedde yngre litteratörer deltogo, och gaf frikostiga
hono-rarier. Med ett ord: vår man uppträdde som ett slags
Mæcenat och lefde med en viss glans, på en temligen
stor fot.
Själen i denna bostad och i dessa lärda företag var
philosophen Benjamin Höijer, som fritt lefde i S:s hus och
præsiderade vid hans bord. Tillika upptogs der ett halft
dussin förmögna ynglingar, som kunde väl betala. —■ Priset
var dock ej öfverdrifven ty bordet var läckert, emedan
philosophen, sinnlig i flera hänseenden, äfven i mat var en
gourmand, så till qvantitet som qvalitet. Man söng
frihetssånger vid rykande bålar, höll ljungande tal, förde
lättsinniga discurser, fientliga mot religion, moral och
samhälle, och bedref då och då hvarjehanda excesser, hvarom
vi hört äldre personer, hvilka sjelfva dertill förleddes, med
vedervilja och ånger tala. Så vildt och fräckt lärer dock
icke sällskapet gått tillväga, som deras föregångare i
Leopolds och Paykulls ungdomstid, då bland annat — en
sommarnatt —• bacchanaliska orgier firades i sjelfva Upsala
Domkyrka.
I alla fall var den Höijer-Silfverstolpiska table ronde
långt ifrån att vara en dygdeskola för ungdomen.
Ynglingarne, oändligt smickrade att upptagas i kretsen af snil
len, såsom de båda nämda och flera andre, hvilka kommo
som gäster, insögo med begärlighet de i alla hänseenden
frisinniga läror, som vid dessa dagliga symposier
föredrogos. Icke heller var inrättningen fördelaktig för deras
cas-sor. Ej nog dermed, att betalningen var hög: utan det
lärer äfven under den sednare tiden, då entreprenörens cre
dit började svigta, en och annan gång hafva händt, att
den förut bètalta spisningen ett godt stycke före terminens
slut upphörde och spisgästerne fingo se sig om på andra
håll. Dessa små motgångar, öfver hvilka värd och gäster
skrattade, hindrade icke ungdomen att för nästa termin ånyo
sollicitera om platser i den olympiska församlingen. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
