Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöberg, Erik (Vitalis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
S j ö b b n c, Erik.
Bland dem, hvilka på det nu framträdande skaldeparet
fästads en förhoppningsfull uppmärksamhet oeh af dem i ea
framtid vämtade vigtiga bidrag till den fosterländska
vitterhetens utveckling —- ett hopp, som ej heller slog felt —
hörde odt Phosphoristerne. Hittills fullkomligen obekanta
med deras personer och namn, önskade vi göra de bäda
skaldernes bekantskap, med dem träda i förbindelse och om
möjligt erhålla deras bidrag till Poetiska Kalendern. Snart
erforo vi dock af deras bekante, att det sistnämnda icke
var att påtänka, emedan båda hyste en särdeles förskräckelse
för Phospharismen, i den meningen att ej vilja blifva
ansedde för dess imitatörer och lärjungar; särdeles var denna
fruktan barnsligt stor hos S. Likväl yttrar G. att hans
sednare "polemik mot de förr hyllade mönstren var ett
kraftsprång ur göthisk och ännu mer ur phosphorisliak imitation":
ett sådant omdöme skulle för S. i lifstiden varit ett
verkligt dolkstygn, hvilken från det största till det minsta ville
vara ett fullkomligt original. Det förtröt honom till och
med icke litet, då ban erfor, att det pseudonyma namnet
Vitalis redan förut i Tyskland af en annan Kalender-poet
blifvit begagnadt.
Mellertid lät S. förmå sig ott besöka mig; jag erhöd
mig då att förlägga de s. k. Sednare Dikter, hvarmed ban
för närvarande var sysselsatt, mot ett något större
honora-rium än han af sin förre förläggare bade att vänta. Dertill
samtyckte ban ock, ehuru (såsom jag af andra erfor) icke
utan betänklighet, då deraf följde, att de skulle tryckas på
samma officin, der Poetisk Kalender utgafs, hvarigenom han
i allmänhetens ögon möjligen kunde blifva förblandad med
den öfriga hopen. Mellertid infann sig Vitalis om aftnarna
i mitt hus, der den tiden äfven Atterbom bodde, och som
var den vanliga samlingsplatsen för liktänkande vänner.
Underrättade om vår nya väns lynne, undveko vi, vägande
hvarje ord på guldvigt, allt hvad som möjligen kunde stöta
honom, och lyckades sålunda en tid bortåt att undvika denna
svåra klippa. Huruvida den unge mannen fann sig på något
sätt road eller uppbygd af sällskapet eller ej, visste vi icke;
han deltog deruti nästan alldeles icke, utan satt stum,
sluten och orörlig som en bild i ett soffhörn, och svarade blott
enstafvigt på de frågor, som till honom sparsamt rigtades.
Mellertid kom han ofta nog, utan att vi den sista dagen
blefvo mera bekante eller förtrolige än den första.
Genom en gemensam vän, nuvar. Akad. Adjuncten
Ramström, erfor jag att S. ville före tryckningen af de nya poe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
