Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöberg, Erik (Vitalis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöberg, Erik.
29 5
merna visa mig den firan att derom begära mitt kritiska
omdöme oeh mina anmärkningar, skriftligen uppsatte. Jag
förklarade mig villig att uppfylla detta för mig smickrande förtroende,
och ehuru jag var tvifvelaktig om förf. dervid ämnade fasta
något afseende, mottog jag af samme vän åtskilliga af
dikterna. Nar jag härnäst råkade poeten, och vi voro
ensamma, gaf jag honom min lilla uppsats och tillade några
muntliga commentarier. Ett par dagar derefter erfor jag, att
jag genom brist pä grannlagenhet förolämpat mannen. Jag
efterfrågade om mina anmärkningar innehållit någonting
sårande. Nej>’ Men hvaruti hade jag då försyndat mig?
sporde jagi Deruti, svarades, att jag lemnat anmärkuingarne i
ha tis egna bänder och till och med derom talat med honom
sjelf, i stället för att detta bordt ske genom samma
mellan-person, som aflemnat poemerna.
Det gjorde mig ondt att jag stött poeten, men var —
upprigtigt sagdt • ej missbelåten med att blifva af med
denne sä föga treflige gäst. Deremot var den
philaftthropi-ske vännen hiigst angelägen om att S. skulle vänjas vid
um-gängs- och kamrat-lifvet, upprymmas och ryckas utur en
enstörings spher, samt (som han uttryckte sig) genom
vänskaplig behandling tämjas, hvarföre ban erböd sig bemedla
en förlikning. A min sida förklarade jag att min förbrytelse
var ofrivillig och begången af oförstånd; sedan detta blifvit
communiceradt med andra parten, visade sig äfven han ej
obenägen för försoning, dock med det uttryckliga villkor,
att ingen fråga oss emellan mer skulle bli om det
passerade och inga slags ursäkter af mig skulle göras till honom
yMtiflHtøftUfaS) ßvlild tiioiii nsjjil|uin ougo sn" - idoamllß
S. infann sig således ånyo å "den phosphoristiska
håll-stugan" (såsom Börjesson qvickt kallade den) och betedde
sig alldeles såsom förut. Isskorpan förblef osmält: den
upptinade ej ens på ytan: vi kommo efter ett halft års umgänge
hvarandra icke ett «nda steg närmare.
Dikterna sågo mellertid dagsljuset och blefvo af mig
anmälde Svensk Litt. Tidning. Om läsaren vill göra sig
mödan att slå upp den lilla rcccnsionen, skall han finna,
att der talas om dessa skrifter ined förtjenta loford och alt
de få anmärkningarna äro yttrade med varsam grannlagenhet.
Olyckligtvis hade jag dock, med hänsigt på skalden, råkat
nyttja uttrycken melancboli — misanthropi eller
men-niskohat (jag minnes cj rätt: ty jag bar denna uppsats ej
tillhands): — och detta var cn af de mest ömtåliga
strängarna. Nu hörde jag att poeten deröfver blifvit oförsoali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
