- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
340

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjöldebrand, Anders Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svårare än Skj., som såg henne ofta komma gråtögd ut,
hvarföre Skj. till Drottningens stora glädje föreslog att äta vid
DD. MM:s bord. I en stad frågade Borgmästaren hvarföre
de i Sverige afsatte en Konung, som i historien kallades
den store. I en annan anmälte sig Hofrådet Jung till
audiens. Gerna, svarade Skj., men med ett villkor. Ni är
en oskyldig orsak till Konungens olycka. Han har
missförstått edra apokalyptiska utläggningar och derföre ställt sin
politik utom förnuftiga beräkningar
. Jung svarade: Jag har
så hört och är här för att upprätta, så vidt ske kan, hvad
jag vållat.
Skj. införde honort. Då Jung bortgått, sade
Gustaf Adolf till Skj.: Jag var ej af Gud bestämd för en
jordisk krona, jag, utan för den himmelska. Det bevisade
mig Jung.
Sedan syntes Gustaf Adolf mycket lättad till
humeuret och lär aldrig återsökt den förlorade Svenska
kronan. I Baden blef han så svår mot svärmodern, att hon,
som börjat att mycket kallt emottaga Skj. "revolutionären",
alltmera närmade sig honom och slutligen anförtrodde sitt
bekymmer åt främlingen och bad honom hjelpa såsom den
der bättre än de andra kunde få Konungen till förnuftiga
steg. Hon hade till och med yttrat sin undran, att de i
Sverige så länge kunde dragas med honom. Engång mötte
Skj. Konungen i trappan, förföljande ena Prinsessan med en
eldgaffel i hand. Då Svärmodern erböd ett slott i
Tyskland, men nära Schweitz och Skj. tog på sig att skaffa Sv.
Konungens bifall dertill, hade hon vidtalat Badenska husets
Bankier att uppgöra med Gustaf Adolf. Men då Bankiern
erkänt sig vara af Judiska nationen, utvistes han af Gustaf
Adolf. Då Enkemargrefvinnan ej dolde sitt misshag öfver
detta sin mågs uppförande, upprann första tanken hos
Gustaf Adolf på skiljsmessa åtminstone i affärerne. Sonens
arfsrätt låg dock Badenska huset om hjertat, fast Fadrens
aflägsnande gillades. En plan i detta fall anföres i De la
Gard. Arch. XX. s. 326 f. Detta föranledde Skj. att
begifva sig till Paris, der han genom Fursten Dalberg
hoppades ha hos Napoleon afböjt hvad Prinsessan Stephanie
genom den nya Kejsarinnan Marie Louise sökt verka hos
Napoleon för den unga Prinsen. Skj. uppvaktade sedan
Napoleon, som ej det minsta vidrörde i samtalet det politiska.
De skäl, Skj. frambar hos den då betydande Furst Dalberg,
voro de som orubbligt bestämde honom till tal och
handling i denna fråga: 1:o omöjligheten att i händelse af den
svage K. Carls snara död få en förmyndarregering, som ej
vore en maskerad Rysk styrelse, särskild viss, att Armfelt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/14/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free