Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sotberg, Erik af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S o t b ë it g , Erik af.
57
nya ledamöter. Han inrättade och höll en fullständig
dagbok öfver allt hvad i Akademien föreföll, isynnerhet vid
dess allmänna sammankomster, då tällingsämnen borde
uppgifvas samt insända prisskrifter granskas ocb bedömas. Huru
i Akademiens äldre tid i detta afseende varit brukligt,
känner man endast af Del. I utaf Handlingarne.
Entledigades 1775 från Prinsessans undervisning och
ämnade då afgå frän hofvet samt anhöll hos Konungen om
sina innehafda förmåners åtnjutande enligt löfte och häfd;
men Enkedrottningen och Prinsessan läto märka, att han
"vid deras lectur och particuliera societet ännu icke var
o-nödig och mistelig", i anledning hvaraf Konungen "lät
ansökningen hero vid förra orubbade författningar" samt
försäkrade S. om sin nåd.
Anmälte sig 1778 till den lediga
Anliqvitets-Archivarii-sysslan, hvartill då nyligen afledne Cancel]i-Rådet Berch
redan några år förut ansett honom passande och "äfven någon
gång gifvit honom anledning att förvärfva sig claves."
Någon tid hade ock S., isynnerhet under Berchs sista och
långsamma sjukdom, varit anmodad att föreslå deviser och
in-scriptioner till erfordrade allmänna och enskilda
skådepenningar och minnesvårdar. Mun Adlerbeth utnämndes bärtill
och Solberg fick Cancelli-Råds fullmakt och kort derefter
Nordstjernan.
Hans omständigheter, säger Rosenstein, "tilläto honom
icke att träda i gifte." "Om han derigenom saknade den
smickrande utsigten att blifva stamfader för en ätt,
und-slapp ban en under aftagande seder kanske billig fruktan att
lemna sitt namn åt ovärdige efterkommande, som, utan
egne, skulle kunna försöka att begagna sig af hans förtjenster."
Ganska märklig är den uppgift, Gahm meddelar efter S:s
muntliga berättelse, att nemligen åtskilliga gamla svenska
böcker och handlingar, som S. förut sett i Antiqu.-Archivet i
Stockholm, sedermera vid hans resa genom Danmark befunnos
i Köpenhamn. Langebeks vän, den förtjente N. R. Brocman,
hade måhända öfversändt dem till L. Men huruvida numera
L:s recipisse på dem kan uppletas, är väl högst problematiskt.
S:s ordentliga lefnadssätt tycktes lofva en hög ålder;
men vid jultiden 1781 angreps ban af en sjukdom, "hvars
svåra beskaffenhet hotade med en bedröflig utgång." Han
afled d. 30 Dec. 1781. Hans vapen krossades af N. v.
Rosenstein; men det var förfärdigadt både så tungt ocb så
starkt, att, då R. först upplyitade det, var ban nära att
taga öfverbalansen öfver kistan, och vid andra försöket till
krossning blef det nästan oskadadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
