Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Stael von Holstein, Otto Wilhelm - Stalenus, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stalenus, Johan.
221
Sept. 1802. Studerade under Holmbergsson i Lnnd. Var
HofrättsRåd i Svea Hofrätt, dä han d. 6 Febr. 1840 blef
JustitieRåd. Consultativt StatsRåd d. 14 Jan. 1841. Chef
för Justitie Departementet under flera Justitie Stats
Ministrars tjenstledigheter, likaledes för Eceles. Departementet
under dess Chefs ledighet, Ledamot af Regeringen under
Konungens resor. Dessutom Kammarherre, Kamrerare vid
K. M:ts Orden (erhöll afsked derifrån 1840). C. N. O.
STALENUS, JOHAN.
Johannes Laurentii Stalenus föddes i Ölmestad nära
Grenna, der fadren lär varit Kyrkoherden Laurent. Olmstadius
I slik händelse var J. Stalenus Med. Prof. Lars Robergs
farfar (enligt Isenbergska pastorsserierne för Wexiö stift).
Stalenus lär varit född omkr. 1504, blef Student i Upsala
1624, Theol. Prof. 1640, underskref 1647 bland Clerus
Co-mitialis Declaratio de Libris symbolicis, kräfvande dessas
förökelse med flera efter Augsb. Bekännelsen i Tyskland
uppkomne Confessioner, motsättande sig Terserus och J.
Matthiae (De la Gard. Arch. X. 172). Super-Intend. i Dorpt
1048, men tillträdde ej, såsom d. 5 eller 30 Aug. 1640
utnämnd till Biskop i Wexiö. Detta embete tillträddes, men
förvaltades blott i 6 månader. Som Biskop deltog han
emellertid i riksdagen 1650 oeh stod då på folkets sida mot
Aristokratien. Han förklarade för alldeles nödigt, att
godsen kommo under kronan igen, framdrog åtskilliga causas
motivas, talte ock de modo procedendi mycket väl och
pru-denter; stäfjade ej eller sina prester, hvaraf Arv. Tiderus,
grammaticus, i Weckelsång och Jon Erici Dryander från
Wernamo i sjelfva predikostolarne voro, som Drottningen
klagade, Tubæ seditionis. Dryander hade i en predikan,
hållen under riksdagen i Stockholm, yttrat, att adlen låter
sina hästar och hundar göda, hvarvid de äta upp säden,
vuxen till menniskornas uppehälle, och låter dessemellan
den fattige dö af hunger. Handlingar rörande Skand. hist.
22: p. 150. 145. Stalenus kom tili Wexiö d. 22 Jan. 1651
och dog d. 11 Febr. s. å. Från mellantiden, då han förde
ordet i DomCapitlet, har man allenast ett protokoll, hvilket
läses i Wallqv. Saml. 1: 110 följ. Han inrättade likväl
härunder 2 slags Consistorii sessioner, större och mindre. Till
de större inkallades landtprestcr såsom Capitulares, i de
mindre deltogo blott de i staden boende Capitelmännen,
Lec-torerne. (Wallqv. Haudb. 408).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
