Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
Stumiick, Magnus.
vedervilja verkställde beslutet, sedan stadens deputerade cj
kunnat förmås att, så vidt vi ratt förstå uttrycken, köpa af
honom fiendernas hö- och sädes-förråd samt betala 50,000
Rdr, utau tvärtom hårdnackadt vägrat. Och det torde ej
böra förbises, att K. Carl XII hvarken förebrådde Vellingk
sitt råd eller St. lydnaden. Almiuslone ha vi ej funuil
dylika bevis, att det skett mot hans vilja.
Vi försvara ej Allonas braud, synnerligen som den ej
ens kan förklaras politiskt nödvändig, men huru ofla ha
ej städer gält i rök för att skaffa en fiende ödemarker? Vi
se ju ofta en regent bränna egna stader ur denna grund ocb
en samtid, som sett Moskau brinna och Ryssland
derigenom räddas, är ej sn ömsint för dylika Rolbräunarevärf,
som St. visade sig i fängelset. Befunnos der magasiner i
Altona, suni skulle underhålla Ryssarne öfver vintern i
nejden, så kunde visst V. med patriotens nöje sc på Altonas
brand, utan alt dertill vara köpt af Hamburgarne^ afund mot
en stad som de funno allt för när (al to nah’), och utan
att vara ledd af ett nedrigt begär alt skada St. En man
med Stenbocks sjelfkänsla kan ej ha beslutit en dylik
handling utan öfvertygelse för tillfället oui dess nödvändighet
ii r statskonstens och krigsmoralens synpunkter.
Om Stenbocks och Velliugks sammanträffande varit sä kallt
och 8urmulet, som St. sedan fann det qvarstå i sitt dystra
minne*), hvad rimligt skäl kunde V. ha alt till Sparre
skrifva om Stenbocks vanliga snillrika och glada
couversa-tion, hvartill han önskat Sparre glädjen att ha varit vittne?
Vi skrifva branden både på Vellingks och Stenbocks
möjligen här lika opolitiska som oömma begrepp i
krigsmoralen, men anse att St. har en stor ära af det allmänt
vitlsordade menskliga sätt, på hvilket den ouicnskliga
handlingen verkslälldes. St. har helt naivt uppgifvit hvarföre
ban följde Vellingks råd. Hall ville, heter det, undvika
suh-cou alt ha tagit mutor af Altona. Oeb rådet gafs, trodde
ban, derföre alt Hamburg mutat Vellingk alt förstöra en
närbelägen medtäflare. Således förde den enes fruktan att
misstänkas för ett fel till samma grymhet, som den andres
liknöjdhet för omdömet. Vi se häraf sanningen i de gauiles
sals: melins esse fjitain viilcri. Sålunda härledde St. i liera
offentliga skrifter frän denna brand all olycka som sedan
följde honom. "Ett brännande uf cu öppen by var allt uti-
*) St. fann då V. så fier ocli kallsinnig, att lian hellre üiiiknt
att ha brutit cu arm, än resa soui kamrat till kouuiu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
