Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stlmbuck, Magnus.
531
rat folk cn Abscbeii, hvarigenom fienderne fingo orsak till
repressalier." Under denna iure förkrosselse erinrar St.
mycket om sin morhror M. G. De la Gardie, men begge äro utan
det pjunk, som Stenbocks neveu C. G. Tessin, dä ban i sitt
nedan utgjuter sitt hjerta för Gud och menniskor. Som St.
verkligen ej hade ett nog grundligt skäl för sitt beslut att
bränna Altona, då ban dermed förnämligast ville undgä en
misstänka af corruplihililet, var ej under, alt hans samvete
vacklade under tyngden. Vellingk synes deremot ha tillstyrkt
af inre öfvertygelse om det rätta deri och ban bar Europas
klander med tystnad.
Vi skulle emellertid helst önskat att St. delat Senatens
politik och ined sin armé och sina förråder blott försvarat
det gamla Sverige, åberopande med Senaten omöjligheten
att utan landels ruin gå utom gränsorna. Han hade visst dä
haft en lager mindre, bruten med blödande hand vid
Gadebusch, men hvarken Altona eller Tönningen hade varit
"karr-borrar, inflätade i den lagern."
Vi skynda med hast förbi de följande olyckliga skiften.
Innesluten i Tönningen måste nu Grefve M. St., såsom
fordom fadren i Nyborg, lemna en bel armé i Danskarnes
händer, och, lyckligare än fadren, måste han sjelf öka antalet
af de 11,000 svenska fångarne med den enhet, som utgjorde
segraren vid Helsingborg. I capitulationen var inryckt, att
General en Chef och arineen skulle kunna ranconeras med
100;000 Rdr specie. Nya anklagelser ha mött Senaten, att
den ej ogerna såg den betydligaste rojalister- på så afgörande
sätt aflägsnad. Detta är hårdt dönidt, då frän det
utblottade Sverige pengarne sändes i goda vexlar, lemnade i
Vel-lingks bänder: Stockholms borgerskap gaf 8000 Rdr till
Stenbocks lösen. Men här möter den hemskaste skuggan
öfver Vellingk. Han förevände, heter det, att garnisonerna i
Stettin ocb Wismar behöfde penningar och lemnade dem
20,000 Rdr, hvarpå Danskarne ej ville taga cn mindre summa
än utfäst var. Kommo så protester från Ryssarne, att de
ej underskrifvit capitulationen, hvilken således ej ansågs
bindande. Och man anmärkte att St. anmodat V. att besörja
den ryska underteckningen. Fant yttrar, att 100,000 daler
också verkligen öfvcrkommo ur Sverige till arméens utlösen;
men disponerades af Grefve Vellingk i Hamburg till
Wismars och Stralsunds undsättning och andra behof,
upprepande det ofta sagda: Grefve Vellingk skall sjelf på sin
dödssäng hafva tillskrifvit sin olycka Grefve Stenbocks och hans
hustrus ocb barns tårar öfver bnns förhållande mot bemälte
Grefve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
