Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stek bock, Magnus.
539
hjullie, uppsatt af L. Dalman, klart utreda. 9. Ansöktes
tillåtelse för Dalman alt öfverfara på K. Postjakten, för att
i Hamburg uppgöra en annan Gr. Stenbocks affär om cn
deponerad obligation. Märkligt är, att ej familjen gjorde
anbud att genom uppoffring af något bland de många godsen
lösa honom, ehuru det är nog troligt, att Dansken för
intet pris lemnade från sig den man, som 1710 kunnat som
en ny Pompejus "stampa fram en här ur jorden." Denna
opinion om M. Stenbocks vigt förklarar så hans missöde,
att inga misstankar om gemenhct hos Senaten behöfva
framhållas,! äfven om Horn som Politicus ej kunde så ifrigt
påyrka utlösen af den mest betydande förfäktare!) af det
"för-hateliga konungsliga enväldet", som det kanske skett om en
vän af den gyllne tid, hvarom ban drömde, skolat köpas ur
fångenskap.
Till den danska fången Stenbock skref svenska
Regeringen bref. Troligen straxt efter capilulalioncn i
Tönnin-geu, klagar Regeringen bittert, att hon ej ännu var capabel
att sända löscsumman. "Med allt detta vände vi ej igen alt
sörja för Hr Grefvens och det under samma öde begrcpna
manskapets räddning." Nu egde Senaten K. Maj:ts samtycke
och fullmakt att sluta fred med Danmark. Derföre
uppmanades St. att dertill samverka på allt sätt, till en början
liksom af sig sjelf sonderande, "om Konungen i Danmark kan
ha kommit att begripa sitt enskilda interesse och dymedelst
känna sig föranlåten att söndra sig medelst en particulier
fred med Sverige ifrån Czaren, hvars tillvexande makt
honom ju med tiden måste blifva så farlig, dryg och odräglig
som densamma nu redan är för oss. De skäl, som till den
ändan af Tit. kunna föreställas, lärer honom dess egen
för-farenhet och dess kunskap om begge rikenas situation,
krafter och invertes tillslåud nogsamt gifva och hvad fara
vår rena Evangeliska Religion skulle löpa." Denna religion
hindrade dock ej att Sverige skulle förena sig med Ryssen
för att krossa Dansken, om ban ej gick in på det förra
förslaget, hvarom St. finge kraftigt försäkra.
Den 25 Mars 1716 undertecknade St. sitt "testamente"
i fängelset. Det skrefs på små lappar, som instoppades
mellan två bottnar i Stenbocks koffert. Här finner man att
hans elände steg till sin höjd genom en elak lakej, som var
Stenbocks plågoande i 16 månader. Han hotade, att om
Generalen straffade honom, sä skulle han slå igen och binda
honom hand och fot; hvilket St. måste låtsa som ban ej
hörde. En annan gång, när ban utskällde den andre trogne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
