Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernhjelm, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernhjelm, Georg.
J)
under Hof-Cancelliet eller det sedan s. k. Cancelli-Collegium;
hvarföre ock den tidens Hofràd motsvarade de sednare
Can-celliråderne.
Uti Acta Litt. Ups. för 1751 tillskrifves S. den bättra
skaldekonstens införande i Sverige, och låter man galla om
honom i sådant afseende hvad Boileau säger om Frankrikes
Malherbe; ehuru han i sjelfva verket motsvarar Marot och
Ronsard. S:s skaldeslag skiljer sig ock mycket frän de
alster, som Messenius, Burens och Wivallius kort förut
frambragt, ehuru man måhända ej alltid gjort dessa rattvisa,
särdeles under den tid, då antik-imitationen, hvars fader i
Sverige S. var, gälide såsom classisk norm. De
nyssnämnde, jemte Olaus Petri, Ghronander m. fi., imiterade ej
antiken, utan medeltidens mysterier och inoraliteter jemte
folkvisan. Det var en vurm hos Hammarsköld alt (Sv. Vitt. s.
G7 och 189) påstå, det Ghronander hade Aristophanes till
sin förebild. Också angifver han sjelf s. 87 en motsatt
mening. Saken är den, att Ghronander i sjelfva verket
härmade medeltidens moraliteter, men i den mera regelbundna
form, hvartill de på 1600-talet utbildat sig. Jfr Litt. Fören.
Tidö. 1836, s. 251; Skandia VII. 219.
Hammarsköld skrifver (S:s Vitlerh. Arbeten s. vi), att
den gamla titeln, under hvilken S:s skrifler utgått, eller
"Musæ Suethizantes", är "på en gång så meningslös, så
o-smaklig och sä skrytande, att det icle är möjligt, att den
frän S. sjelf kan härröra." Härvid må anmärkas, att i
Loc-cenii gratulation till S:s Archimedes Reformatus, tryckt i
Stockholm 1644, nämnas åtskilliga verk, soin S. den tiden
dels påbörjat, dels hade till trycket färdiga, bland hvilka
ban äfven särskildt upptager "Musæ Suethizantes."
Tysken Pascbius yttrar sig uti boken "de inventis
nov-antiquis" Lib. III. p. 70 med föga aktning om S. samt om
svensk och dansk poesi i allmänhet. Måhända har han
hvarken läst eller förstått hvad ban klandrat. Jfr Spegels
företal till Guds verk och hvila. Deremot torde Pasquius ej hafva
så orätt i sin antydan, att S. drifvits mera af ett
patriotiskt-philologiskt, än af rent poetiskt interesse samt att ban
eldats till sina metriska bemödanden för att dymedelst
ådagalägga Svenska språkets förvandtskap med det Grekiska och
Romerska, emedan det kunde tillegua sig dessas versformer;
helst S. var nära femtio år gammal, innan han öfvade poesi.
Detta hindrar icke, att, såsom Atterbom snillrikt erinrar,
han häri kan anses likna Saul, som utgick att söka en
ås-ninna ocb fann ett konungarike; hvarvid vi tillika begagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
