Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockenström, Erik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Stockens tIiqm, Erik von.
inanland, Östergöthland, Tjust och Småland. Rönte 1759
den utmärkelsen, att vid Vetenskaps-Akademiens stiftelse
blifva dess medlem. Assessor i Bergs Collegium 1747.
Ju-stitie-Revisions-Sekreterare 1749. Adlad 1751.
Justitie-Canceller 1758, sedan ban under förordnande bestridt
samma tjenst från 1756. R. N. O. 1758. C. N. O. 1759.
Riksråd och Seraphimcr-Riddare 1769. Friherre 1770.
President i Lag-Commissionen s. å. Grefve 1771. Aho
Akademies Canceller s. å. Begärde afsked från Riksråds-embetet
och öfriga befattningar d. 27 Mars 1772, men återtog det
förra d. 22 Aug. s. å. efter Revolutionen. Begärde afsked
1789. Afled natten 22—25 Febr. 1790.
Gift 1750 med Johanna Bedoire. En son afled ung.
Af döttrarna blef Catharina Emerentia g. m. Öfverste W. Hay
och Johanna med öfversten Frih. A. v. Lantingshausen.
S. intager ett utmärkt rum bland de många lysande,
som tillhöra den s. k. Frihetstiden; — en epoch, hvars
många skuggor, sorgfälligt framhållna, likväl ej kunna
undanskymma stora, evärdliga förtjenster. Företrädesvis 1772 års
män*), men äfven de af 1809, hafva med mycken
ensidighet framställt denna period; och ej mindre nitiska hafva i
detta afseende deras motståndare varit, som, jurantes in
verba magistri, lärt sig efterpladdra, att denna tid var
företrädesvis en ståndens tid och således naturligtvis absolut
förkastlig. Med lika goda grunder kunde man klandra dem
*) I detta afseende ml anföras livad G. Ehrensvärd skrifver i sin
Journal, förd i Gustaf IIl:s hof, hvilket tillika kan gälla såsom sup-
Ëlement till Schönbergs biographi: "Den 12 Juni 1776 var hos mig
iongl. Sekret. Schönberg och communicerade mig en hemlig
befallning han fått att skrifva l’histoire anecdotique öfver
frihetstiden, som skulle bevisa förra regeringssättets brister, och hum en
skedd förändring var nödvändig, och hur denna ändringen v»r den
bästa, som kunde ske, afpassad efter nationens genie. Scb. är en
man, som bar lätthet att tala och lätthet att skrifva, och delta är
lättare än att väl tänka; han har mycket läst, men ännu mera
skrifvit. Han har mycket minne, mycken eld, egenskaper, som stundom
bedraga urskillning och eftertanke. lian bar blifvit nyttjad som en
partiskrifvare under fordna tider. Denna syssla har gifvit honom
vidlyftighet t sin styl, ty man tordes ej vara begriplig; ofta låghet, ty
man skulle förstås af sitt folk; mest partiskhet, ty man skref för
ett och mot ett annat partie. Uppfödd med dessa egenskaper, torde han
icke detta varit den man, man bort gifva någon syssla; efterverlden
lärer ej iinna allt hvad den önskar, och det den finner lärer icke allt
vara så pålitligt. Huru olika lära icke dessa memoirer bli med
dem, som författas af Grefve Höpken och Grefve Axel Fersen!" Jfr
äfven Gustav. Papperen af Geijer, I. 14. Så uppstodo Schönberg!
bekanta Historiska Bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
