Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockenström, Erik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockbnbthöm, Erik von.
83
som ej brukade eldgevär före krutets uppfinnande. Först
Wieselgren synes i fjerde delen af Sv. Sk. Litteratur bafva
fullständigt ocb rättvist uppskattat detta tidskifte. Likväl
bör bärvid med aktning nämnas N. v. Rosenstein, som i sitt
Tal öfver Stockenström med (för en Gustavian åtminstone)
ovanlig opartiskhet och fördomsfrihet yttrar sig. Som hans
åsigter derom fortgående sammanflätas med S:s personliga
framträdande och ingen annan biographisk källa af någon
betydenhet här förefinnes, följa vi, i möjligaste korthet,
dennes framställning.
R. kallar S. "den äldsta af våra Maecenater, efter ett
halft århundrade med en enda ledamot
(üfverskeppsbygg-mästaren Sheldon) ensam öfrig från första året af
Vetensk.-Akademiens inrättning, en herre som älskat och idkat
vetenskaper, som manlig i tänkesätt och seder; dristig och
verksam i alla sina gerningar, förtjent det ödet alt öfverlefva
sin samtid och i sitt efterdöme visa ett nytt slägte huru
beskaffadt det framfarna varit." Det förgångna tidskiftet anses
för alla tider blifva i vetenskapernas häfder märkligt. Och
huru underbart, att dessa kunde uppblomstra bos ett folk,
som nyss ej kände annat begär än att träda i tappra
förfäders fotspår; ej annat behof än hämnden; ej annat behag
än krigsropets; som talade om Carl och Narva ocb tycktes
glömma Pultava! Borde de vänta beskydd, der bland de
högre knappt någon fanns, som ej blifvit uppammad alt
förakta all annan ära än krigets!*). Och likväl: hvilka nya
ljus uppgå ej inom kort i alla vetenskapens grenar, i politik
och stats-ekonomi, i slöjder och näringar! (Jfr Frietzckys
biographi). "Ett belt land, en bel nation omskapas", säger
R. Sverige, "knappt kändt af de lärde**), blir ett mål för
beundran och afund." Det frainter ett nytt Thebe, länge
obetydligt, länge missaktadt, som på en gång af Pelopidas
och Epaminondas lyftes till sidan af Sparta och Athén, om
krigslyckans flyktiga glans må förliknas vid vetenskapernas
odödliga ära. Grunden till detta nya lif låg inom oss uti
"den gäsning i sinnena, som friheten alstrat; utom oss af
*) "Vapenstyrkan herrskade och civila förtjenster aktades ringa",
säger Geijer i Litt.-Bl. 1838, s. 37. "Bror kan ej tro, huru litet
civilbetjente blifva ansedda hos oss", skrifver Stats-Sekret. Hermelin
till Iijærne.
**) Här erinra vi oss äfven ßisk. Agardhs snillrika program vid
det nya skolhusets invigning i Plilipstad d. 27 Dec. 1847, der det
heter: "Det är först med Klingenstjerna och Linné, som man kan
såga, att Sverige inträdt inom kretsen af den nyare europeiska civilt’»
kationen." Jfr Post- och Inrikes-Tidn, 1848, N:o 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
