Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockenström, Erik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
STonKENRTR6ii, Erik von.
nas annorlunda än beprydd med Rikets yppersta värdigheter.
Är det då i Cincinnati tider vi lefvat, eller är detta en dikt?
Det är en verklighet, mine Herrar! och dessa voro
Stockenströms första steg på en återsedd fosterjord; på detta sätt
likasom tager ban besittniug af ett land, åt hvars tillväxt i
näringar och slöjder ban ämnade uppoffra sin tid och sin
möda" *).
År 1724 anlade S. i Grythytte socken ett plåtverk,
som ban efter sin moder kallade Rockesholm. — Hans
förfäder hade i början af 1600-talet upptäckt och upptagit
Hellefors silfververk; men 1714—1750 hade det drifvits
med förlust. S. samlade 1735 en parlicipation till dess
upp-hjelpande. Då oaktadt all möda och omtanka verket
alltjemt gaf förlust, lemnade Ständerna 1747 tillstånd att
anlägga ett jern- och manufactur-verk, hvartill S. uppgaf
planen och bestyrde om verkställigheten.
Snart yppar sig ett motstycke till bearbetningen af
Höganäs stenkolsverk. I Säters socken upptäckte han och
vännen Svab en ny rikedom, och vid anläggningen af
Gall-mej-grufvan derstädes deltaga de äfven i det lägsta arbetet
för att undervisa och uppmuntra. Grufvan kom så långt,
att några tusen centner kunde föryttras. Men då de
förmåner ej kunde beviljas, som intcressenterne ansågo nödiga
för sin utkomst och att kunna bålla pris med utlänningen,
afstannade denna anläggning. Han gaf äfven planen till
Vedevågs stora manufacturverk, och erhöll i uppdrag dess
besigtigande 1748. En Brukspatron Olsen hade i Tjust
upptäckt Solsta koppargrufva, men saknade medel att deraf
begagna sig. S. inlöste halfva verket, skaffade nödigt
förlag, besörjde grufvans iståndsättande och anlade vaskverk,
tvenne hyttor, gårhytta och kopparbammare.
Men det är ej nog med upptäckter och drift i
bergsrörelsen; afsättningen blir alltid det vigtigaste.
Jern-handeln fjettrades ännu af utländskt tvång. Till dess
bäfvande stiftades Jern-Contoret. S. var bland dem, som gåfvo
planen dertill**), och var hela tiden fullmäktig derstädes,
till dess vid 1766 det blef vissa embetsmän, och bland dem
Justitie-Cancelleren, förbudet alt hafva sådana extra
förrättningar.
*) Att likväl stenkol förut varit brutet i samma trakt ses af De
la Gard. Arch. XVII. 67—80.
**) Både Nordencrantz och Plomgren ville tillegna tig egentliga
äran deraf. Se Sv. Akad:s Ilandl. XVIII. 288.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
