Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockenström, Erik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stogkrnsthöm, Erik von.
81
Snart indrogs nu S. i mera offentlig eller politisk
verksamhet och vann stort anseende för duglighet och
moderation. Sverige egde dä "ett regeringssätt, godt till sitt
ändamål, efter det åsyftade frihet, men i mer än ett afseende
ofullkomligt." Bristen låg dock ej så mycket i partiers
uppträdande; ty dessa, "nödvändiga i alla fria regeringar*),
nyttiga så länge de hos folket underhålla en vaksam
uppmärksamhet på de styrande, hos de styrande aktning för
folket, måtta och försigtighet", blifva egentligen farliga, då
sjelfva statsförfattningen är bristfällig och obestämd.
Partistriderna gällde nu "icke blott statsintressen, författningar,
hushållning; man tvistade om sjelfva de grunder, som bort
vara utstakade utan möjlighet af förtydning, fastställda utan
möjlighet af rubbning: Konungens makt, rådets myndighet,
ständernas rättigheter. Sådana tvister hafva aldrig ailupit
utan våldsamma skakningar." Beviset härpå ligger i 1756
års händelser, då hofvet sökte utvidgad makt; och är det
icke ringa heder för S., att han just under dessa
skakningar förordnades till Justitie-Canceller. I sådan egenskap
sändes ban till Dalarne, för alt der ransaka om
stämplin-garne. Denna förrättning, der stränghet måste användas i
en bygd, "der ban tillbragt de gladaste dagar af sin lefnad,
påminte han sig aldrig utan sinnesrörelse." Han genomgick
dock svårigheterna "utan att sära sitt samvete, utan att mot
sin person vända ett bat, som rättvisan ej eusam förmår
uthålla."
Vid Mössornas seger 1765 sattes S. åter på flera prof.
"Om ban i början hatas, om han till eget och vänners
försvar nödgas nyttja all sin styrka, så tjenar faran blott att
sätta dess egenskaper i en större dag." Nu afgjordes, att
Ständerna hädanefter skulle utnämna Just.-Canceller; ocb S.
vederfors den utmärkelsen att blifva omvald af sina
motståndare. Men härigenom bereddes honom blott nya
svårigheter. Emketet hade fått vidsträcktare makt och
vidsträcktare skyldigheter. S. var satt emellan Rådet, sitt parti och
nationen. Rådet hade rättighet att gifva honom befallningar
ocb ban rättighet att göra Rådet påminnelser. Rådet var af
olika parti med honom och mera benäget derigenom att finna
anmärknings-anledningar vid hans tjenst. öfvertygelse och
böjelse ledde honom att önska sitt parties uppkomst; men
*) Så säger äfven Geijer: "Partier tillhöra fria stAter, och
hemligt eller uppenbarligt alla stater; men öppenheten är det bättra
tillltåndet."
Bioen. LEI. XVI. O-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
