Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridsberg, Haquin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stridsberg, Haquin. 101
erhöll den hedrande kallelsen från Lund, tvekade ban ej ett
ögonblick att mottaga den. Och likväl var han ingalunda
beröfvad den sköna egenskapen af anspråkslös. Men
öfver-måttet af hans snille neutraliserade hans anspråkslöshet, och
i känslan af sin naturs höga drift, eldad af en ädel anda
och vördande en gudomlig skickelse, gick han att inställa
sig för Lunds senat, detta aktningsvärda collegium af antikt
allvar och Gatonisk stränghet, som ban icke påträngt sig, utan
af hvilket han sjelf blifvit sökt för att fylla en lucka i deras
vördnadsbjudande samling. Hvad desse sökt, det egde han,
nemligen snille och akademisk läraretalent; men för att
do-cumentera detta behöfde han hvarken åberopa någon
meritförteckning eller förete- annat än sin redan vid så unga år
fullt utbildade personlighet. Det rum, der han skulle
speci-minera, var ej conversationsrummet eller gästabudsbordet
utan cathedern, ej Gereris eller Bacchi utan Minervas
täflingsbanaj och der gällde det mindre hvar eller huru ban
förvärfvat sin skicklighet, huru många eller huru stora lärare
han begagnat, huru många bibliotheker han besökt eller huru
många Akademier han bevistat, utan endast och allenast
hvad han var, hvad han visste och hvad han förmådde. För
denna undersökning darrade han ej, ty han var öfvertygad,
att den lärda republiken skulle veta att ratt bedömma
honom. Bland de män, som den tiden prydde Carolinska
universitetet, var ej heller fråga om annat än salus reipublicæ,
ty hvarken nepotism, skråväsende eller andra trånga
betänkligheter hade då inkräktat det akademiska väsendet.
E-huru ung och alldeles främmande på denna ort, intog han
således dristigt sin plats bland åldriga colleger och bland
den akademiska ärans veteraner, hemmastadd med dem i
vetandets verld och i humanitetens stora gemensamma
interes-sen. Som en stjerna af första ordningen lyste han genast
på lärdomens himmel. Ty ehuru han visserligen med åren
alltjemt ökade sina kunskaper och ingalunda stod stilla på
det rum han redan vid sitt första anlopp här intagit, så
syntes likväl hans lärdom af begynnelsen så hel och
fulländad, att måhända ingen annan än ban sjelf kunde iakttaga
dess förkofran och tillväxt. Ett lysande undantag från
nordiska naturens regel, hade denna ädla planta hastigt
uppvuxit liksom i sydländsk jordmån, framdrifven af en sol mer
glödande än vanligt. Ty gemenligen mognar snillet blott
långsamt i våra kyliga länder, till följe af samma lag som
ligger till grund för växt- och djurrikets senare utveckling
hör än på andra, bittre lottade trakter af planeten. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
