Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridsberg, Haquin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
SiRiDsiiHBG, Ilaqnin.
delios har detta mycket underlättats genom det ovanliga
minne, hvarmed S. varit utrustad. Hvad han cn gång hört
eller läst glömde han aldrig, utan det strömmade till när
helst det behöfdes att belysa hans ämne eller att gifva
omvexling och färg åt dess behandling. "Han kunde när som
helst slå upp i sitt minne och läsa derur som ur cn
skrifven commentar, utan att ens rubba ordningen i de ord och
meningar han ville åberopa." Deraf förklarar R. mycket,
som annars i Stridsbergs föredrag vore oförklarligt.
Körande hans tidiga mognad och det nästan
drifhns-messiga i hans< vetenskapliga utveckling gör R. reflexioner,
som vi ej kunna neka oss att här reproducera, "dag vill
kortligen framställa detta snilles upprinnelse, säger han, dess
ofvanefter utstakade bana och dess utgång. Som dess lopp
genom tiden var snabbt och flygande, var det äfven kort.
Likasom naturen hade förutsett att denna lefnadsbana skulle
snart löpa till ända, frikallade han den från alla
aberratio-ner och lät den skynda till sitt bestämda mål med förhöjd
glans och jemt ökad styrka. Nästan med förbigående af
barndomsåldern framstod Stridsberg genast som yngling, för
att med hardt nära omärkbar öfvergång derefter förete
phä-nomenct af mognad man. Utan egentliga lärospår står han
snart sagdt af begynnelsen för oss såsom lärd, ja såsom
lärare. Som liten pilt intagen vid Akademien, ryckes han
hastigt framom de äldsta kamrater, men ej som underbarnet,
hvilket brådmognar och i förtid bortvissnar, utan som en
annan Picus Mirandola trotsande alla ängsliga spådomar om
öfverspända krafters sorgliga, snart inträdande förslappning.
Lärarne i Upsala iakttaga snart den sällsamma företeelsen
och följa med stigande uppmärksamhet den uppåtsträfvande
ynglingen med den fina, späda gestalten. Öfverallt,
antingen ban talar inför dem eller skrifver, gripas de dock af
en hemlig bäfvan för en alltför hastig utveckling af de stora
anlag han uppenbarar. Eudast Martin Brunnerus delar ej
denna farhåga. I stället för att hejda rörelsen, uppmuntrar
ban den. Annars sträng och utan smicker som Cato,
klarnar hans merendels rynkiga panna hvar gång han ser den
djerfve ynglingen, som med divinationens sälla öfvermod och
med det gladaste medvetande af sina rika själstillgångar
vågar att eftcrsträfva det högsta. Ett "sapere aude" från
sådana läppar kunde ej annat än ännu mera trygga den raska
gången mot vetandets höjder. Otålig öfver hvarje dröjsmål,
skakar det unga snillet af sig detta ok på omyndigheten,
hvilket eljest i allmänhet är si helsosamt. När derföre S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>