Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Sture, Ätten.
A) Sturar med en Stör (fisk) i vapnet ha i Skandinavien
det äldsta historiska datum. Egcjo von Sture och cn hans
broder forsvarade såsom ansedda holsteinska adelsmän
Segebergs slott mot Henrik Lejonet, som belägrade detsamma.
Den siste af den slägten i Holstein var Thomas Sture, död
1503. Dessa Slurarne bodde pä Gammelgård i Holstein.
Man nämner Ff^olf Sture, g. m. Sophia Holk, hvilkas dotter
Margaretha Sture var utmärkt i Drottn. Dorotheas frustuga
i K. Christian III:s lid för sin utomordentliga skönhet. Hon
blef sedan g. m. K. Hofmästare» och Riksli. Mogens Giöe,
om hvilken Hvitfeld yttrar, att hans like i rikedom ej varit
i Danmark eller Tyskland på några hundrade år. Dä denna
danska Stureslägt utdog, väcktes arfs-pretension frän den
yngre Slureslägten i Sverige, men utgången är oss obekant.
Likaså är oss okändt, om en Hofpredikant Sture i Fredrik
II:s hof, g. m. en fröken, fått upptaga namnet såsom frände
eller nödgats skrifva Stuure för att skiljas från den gamla
adliga slägten. Stureslägten fortlefde länge, och synes mer
än engång inom skånska clereciet. På Fredrik Stuures
porträtt i Harlösa sacristia är en vers, som angifver, att denne
Prost gifvit animain Deo mundoque famam. Med. Docl. och
Prof. Arvid Sture Bruzelius är en ättling af den siste
manlige Stuurens dotter.
B) Sturar med hufvudet af en Stiur*) eller Stier (tjur,
vildoxe) i vapnet framstå i södra Sverige i slutet af 13:de
seklet. En gren af denna ätt synes den slägt ha varit, som
blott behöll Oxpannan med hornen (oxstjernan) som
vapenmärke och sedan deraf kallades Oxenstjerna. Se Litt. O. i
detta Lexicon. Denna gren bibehöll namnet Herqeir som
slägtnamn i 14:de seklet — ett namn, som bars inom en
mäktig slägt i 0:de seklet i Birca. Hela Oxhufvudet förde
deremot Rörik Sture, hertigligt Båd, Ridd. 1500, enligt
Tibell. En Magnus Sture beseglade som Hiddare
förlikningen mellan K. Magnus Smek och K. Erik XII i Lund 1558.
Lagerbring, Sv. R. Hist. II. 800. Magnus Sture, väpnare
1570, ßidd. 1500 — 1414 förde ett Öxhufvud, enligt
Tibell, som i 15 års permbrcf funnit honom nämnd:
säkerligen den Herr Magnus Sturä, som var skyldig Nydala
kloster 20 mark; han var g. m. en på hvars förläning
Oppen-stens slott blef byggdt. Hans son Bcenkt Sturä fick jemte
sin mor ett af Sven Sture, Magnus Stures son och Sune
*) Ulpliilus Öfversätter fjoß/os i Lue. 16: 27 med Stiur. Se Ny
Smålands beskrifning I. 488.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
