Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stuart, Carl Magnus - Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S t o k b , Ätten.
121
högsta styrelsen öfver Fortificationen. För alt förbättra sin
helsa reste han «. fi. till baden i Aachen och Ems; men
utan nytta. Efter ett àrs vistelse i Bremen återkom han
till Sverige och dog i Stockholm d. G Dec. 1705.
Cheferne för Fortificationen hafva, ända från stiftelsen
i Gustaf Adolfs tid, varit utmärkte män: Örnehufvud,
Wern-sköld, Dahlberg, nu Stuart, och sedan hans måg Palmqvist.
Gift med Margaretha Funck, dotter af Assessoren i
Bergs-Collegium Johan F. till Garpenberg m. m. och
Elisabeth Hansdotter, Borgmästarens i Stockholm Hans Hanssons
dotter (se ofvan under Stockenström). Friherrliga ätten i
Sverige utgick med hans son Carl, född 1600. Död i
Batavia barnlos 174 . .
(Källor: 8tiernmans Matr. — Carl XII:s Hist. af Nordberg. — Arbins Tal i Vet.
Akad. 1783 om Fortificationsstatens inrättning, sidd. 46, 69. — Krigsvet. Akad
Bandi. Tor 1816. — Sv. Akad. Bandi. Del. X. - Fernow om Vermland.)
- A - ö -
S T ü B E.
1. Ätterne.
Vi måste nu hota med en genealogisk utredning. Det är
besynnerligt, att man, då fråga är om dagens historia, alltid
söker förklara den med blick på hvem som hade "Biskopen
till morbror"; men i den äldre historien anser man vanligen
af ingen betydenhet, om en bildad man t. ex. räknar Svante
Sture såsom son af Sten Sture d. ä. Om likväl ingen af
vår generation läser dessa prolegomena till namnkunnigare
ätter, må de stå der för följande generationer, som önska
grundligare insigt i de historiska slägternas inre samband,
väl vetande att i alla tider var "blodet tjockare än vattnet",
och att man derföre behöfver känna de på historiens
skådeplats framträdande personernas och ätternas blodsband, om
man skall klart inse och fullständigt begripa hvad man ser
på den skådeplatsen. Det torde ock vara skäl att om denna
historiska men längesedan försvunna ätt lemna en någorlunda
utförlig historik (med undantag af Biksföreständarne, som
tillhöra Rikshistorien ), dä Sture-archivets fragmenter, som
på Löberöd blifvit förvarade, ligga framför författaren. Näst
de kunglige ätterne må väl de räknas, som lemnat en serie
af Riksföreståndare. Sture-ätten har då rätt till det
utmärktaste rummet i detta Lexicon.
Vi ha 5 Sture-ätter i Sveriges och Danmarks historia
med 6 olika ättemärken, hvilka ätter böra klart särskiljas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
