Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Sture, Svante Stensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stube, Svan lit Stensson.
147
Göran förhindrade att samtalet skedde. Svante insattes i ett
rum, der hundar så smutsat golfvet, att blott ett hörn kunde
göras rent med en granqvist, der ban skulle kunna hvila
sig. Han fick dock sedan ett bättre rum. Grefvinnan Märta
Sture var nu förd i en håt till Upsala och förd till ett
annat fängelserum. Under uppgåendet öfverhöljdes hon af
vaktknektarne med mycket smädligt och skamligt tal.
Emellertid fortsattes ransakningen. Hans Wolf, en
tjenare hos Abrah. Stenbock, vittnade, att en dag, då många
herrar sutto till bords hos Grefve Svante, hade alla tjenare
blifvit utvisade utom Hans Elers; om en liten stund hade
denne kommit ut full af glädje och sagt: nu är bcslutadt
att vedergälla den smälek, som den gode Herr Nils i
Stockholm lidit. Grefve Svante hade flera gånger sagt, att ban
ville hamnas sin sons orättvisa behandling. Detta kan vara
både sannt och förlåtligt för ett lidande fadershjerta, men
osannolikt är, alt han, som hunnit 50 år utan att bryt* sin
ridderliga "lojauté", kastade sig som gubbe in i upprorets
faror. Fryxell yttrar: Gamle Herr Svante rar troligen
o-skyldig. Han dömdes dock nästan af samma
atanderper-sonal, som sedan förklarade honom oskyldigt mördad.
Laurentius Petri Nericius anförde Domrarne.
Den 22 Maj 1567 skref K. Erik till Herr Svante, att
han var verkligen öfvertygad om hans oskuld. Bådas
ovänner hade tillställt missförståndet. Kungen ekulle nog skaffa
honom rätt. Karin Månsdotter tröstade fru Märta med hopp
om godt slut. Den 24 Maj klädde sig Erik i spansk
riddar-drägt och gick in i fängelset till Sten Lejonhufvud, föll på
knä och bad honom om förlåtelse. Sten föll då på knä och
bad Konungen om nåd. De försontes och följdes in till Sv.
Sture. Der föll Erik ock på knä och bad om förlåtelse,
Svante föll ned och bad om nåd. Försoning firades och
förseglades dermed alt Konungen begärde en af hans döttrar
till gemål. Sture svarade: Jag sjelf, min dotter och allt
hvad jag eger tillhör min Konung. De skulle nu gå ut.
Men i dörren säger Erik: J kunnen dock aldrig förlåta mig
Herr Piilses skymf. Nu kom Göran och sade: Här ute är
en part, som icke menar E. Maj:t väl? Hvem är det?
frågade Konungen. Då anfördes, att Hertig Johan kommit lös
och börjat uppror. Mäster Petrus Caroli talte nu en stund
afsides med Konungen, som sedan återkom i en förvirrad
sinnesförfattning, med mössan tryckt djupt ned i ögonen
nästan springande och mördade Hr Nils. Utkommen sprang
Konungen till Gr. Svantes fängelse, kastade sig på knä och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
