Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sture, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smnc, Nils.
159
Göran Persson ej dolde, huru illa det höpdes, att Hr Nils
hade förhållit sig som en ärlig Svensk emot fienden. N. St.
skref sjelf till sin moder d. 2 Aug. 1566: K. Hjertans fru
Moder l de Småländska Ryttare och Knektar hafva tillbudit
mig sitt bref och segel, huru jag mig i marken förhållit
hafver, så hafver jag icke velat gifva mig sä vid blott för dem,
utan jag hafver tackat dem för deras tillbud; mig hoppas en
gäng till att försvara mig med annat än bref och segel.
(Hypomnemata ad hist. cædis Sturianæ, E. M. Fant 1807).
’ Enligt allt hvad vi kunnat finna, är Sture oskyldig som
krigsman. Han gjorde sin sak så godt man af en 23-årig
man utan öfning kunde begära. Då de tyske ryttarne
flydde, bröt han sönder fanan och gömde fanduken "i byxorne",
för att ej öka fiendernas tropheer. Det var rådigt, och
synes snarare värdt beröm än grymt straff. De störste
Generaler ha funnit omöjligt att qvarhålla lejda och utländska
troppar, som velat fly. Och dylika, som slåss blott för
solden, pläga revoltera då den uteblifver. Att den här
uteblifvit, har ej kunnat läggas ynglingen till last. Att han
red undan, sedan hans folk flytt bort, hellre än att öka
Danskarnes triumf som fånge, kan ej klandras med fog.
K. Erik dolde sitt missnöje och kallade Sturen till
Vadstena, der Göran Persson gaf honom på Konungens vägnar
200 gårdar och lofvade 200 dertill, om Nils ville — göra
sig förhatad bos folket, för att sedan lättare kunna krossas
af Konungen. Uppdraget var nemligen alt utkräfva böter af
de bönder, som resterade med dagsverken vid Varbergs
slottsbyggnad och, om de ej betalte, bränna deras byar och
härja deras fält; samt att öfverrumpla de tyske ryttarne,
som rymt, och nedhugga dem. Sturen vägrade, kanske
inseende, alt en Kung ej borde på dylikt sätt straffa
brottslingar genom anföraren för den kungliga liffanan. Fant och
Waldius finna häri ett ordresbrott, som häntyder till
Stu-rarnes inbördes förbund mot Erik, påminnande, buru Svante
vägrat fortsätta Gouverneurskapet i Refle. De glömma att
i den tiden dylika undskyllandcn voro ingenting mindre än
ovanliga och plägade blott följas af en annans väljande.
Konungens vrede ökades, men han sändes till Boije alt biträda
vid Bohus belägring. Vi ha sett Boijes skriftliga och hört
hans muntliga omdöme. Sture kallades från Bohus till
Konungen, som då var på Svartsjö. Han mottogs väl och vid
middagsbordet drack Konungen hans skål, sedan N. Sture
gjort sin uudskyllan för utgången vid Svarterå, under
Konungens bifall, St. begärde nu att få begifva sig till Stock**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
