Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sunnanväder, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Sumnanvädeii, Peter.
Dessa begge personer rådförde sig ofta med S. vid sina
planers uppgörande ocb dels sammansmidde, dels ledde flera
följande rörelser i Sverige. Erkebiskopen blef äfven
särskildt Svenske Konungrn gramse, i den màn han märkte
hans försåtliga anfall mot kyrkan. Han kände den saken
redan genom egen bitter erfarenhet i Norge för väl, för att
icke blifva afvogt stämd mot den svenske reformatorn.
Tillståndet i Norge sprider mycket ljus öfver våra
samtidiga förhållanden. Ehuru de flesta af Biskoparne vid
reformationstiden voro ganska lärde män*), hvilka utomlands
hade fulländat sin bildning och således näppligen undgått
tidsålderns reformatoriska rigtning**), var dock det
religiösa lifvet i Norge så föga utveckladt, att begäret efter
en kyrkoförbättring var långt ifrån allmänt. Den skulle
derföre på den tiden icke utan tvång, och, som det skedde, i
förening med politiska hvälfningar, hafva blifvit genomförd,
och då den nu skedde, tillvägabragtes den på ett så helt
och hållet okyrkligt sätt, att blott andlighetens politiska
makt och dess förmögenhet försvann, under det man
öfver-lät till en långt sednare tid, till Christian IV, att ordna
sjelfva kyrkoväsendet på protestantisk fot ***). Reforma-
fångenskapen i Köpenhamn och fann genast bedrägeriet. Han
försäkrade dock, att detta vore Stures äldste son och att han väl kände
■gen honom. Erkebiskopen understödde dennes planer på Sverige under
löfte om återtjenst vid Norges resning mot Danmark. L. åter skref
till Kung Fredrik och bad honom ej låtsa märka, att man understödde
Daljunkaren: en rörelse i Sverige skulle alltid vara till Danmarks gagn.
*) Jfr Langes grundliga skrift: De Norske Klostres Historie,
Christiania 1847, sid. 289.
**) Bland åtta Caniker vid Throndhiems Domcapitel IS32 voro
tre Magistrar och hade således studerat utiikes. Tre Biskopar hade
studerat i Rostock, Biskop Hans RefF i Oslo (jfr Biogr. Lejt. XIII.
136) i Paris och Mag. Geble Pedersen både i Alkmar och Löwen.
*#*) Uti den i år utkomna skriften "Om Forfaf ningssagcns
Be-tydning (i Danmark i med nensyn till Kirke og Geistliglied" af
Prosten Brasen tecknas förhållandet i Danmark sålunda: Fore
reformationen var den egentliga kyrkostyrelsen hos Biskoparne. Vid
reformationens införande förklarade Riksrådet i sin förskrifning till
Christian III, att dc icke ville praktisera att någon Bisp skulle komma
till något Regemente i Danmark, andligt eller verldsligt, utan
Kungens och folket samtycke; samt att Riksrådet icke ville emotstå, att
evangelium rätt predikas. Någon positiv bestämmelse om, huru
eller genom hvem kyrkmakten skulle utöfvas, fattade man deremot ej.
Vid folkets offentliga antagande af reformationen 1336 förklarar det
blott, att det ville blifva vid evangelium och icke hafva sådana
biskopar som de nfsatta, samt att kyrkgodset skulle läggas under
kronan. Äfven nu bestämdes blott något om kyrkans gods, men intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
