Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S v u d n E ii c , Jesper.
Men knappt hade denna psalmkok blifvit tryckt förrän
den äfven blef förtryckt och svara anfäktad. Biskop
Carlsson, som vigt S. till prest, hade sett sig förbigången vid
tillsättandet af den committé, som skulle inviga hans
psalmbok. Detta var nog det egentliga kälteriet, hvaröfver ban i
grunden beskärmade sig. Psalmboken angafs att vara_kattersk.
Professoren i Dorpat Crispinus Jernfelt, "en trätgirig, djerf
och oförskämd man", skref en bel del smädefulla
"observationer om psalmboken." Hans själsfrände och svåger var
den nämnde Vesterås-biskopen, en man "som aldrig hade
gjort det minsta till gudsfruktans befrämjelse, men deremot
hade många gods, mänga gårdar och bela kistor fulla med
guld och silfver i sitt hus." Det var således mer än blotta
slägtskapen, som förmådde honom att biträda Jernfelt vid
förkättringsverket. Superintendenten på Ösel, sedermera
Biskopen i Linköping, Lang, gjorde ett med dem, att
uppväcka ett förfärligt krig, der ingen fiende var förhanden.
Konungen, hette det, ville med S. införa en ny religion i
landet, som botade alt åstadkomma större oroligheter än på
Carl IX:s lid dennes krypto-calvinismus. Deras påminnelser
granskades af Erkebiskop Svebilius, Biskop Carlssons
svärfar, föröfrigt "en from och saktmodig herre", och Biskopen
i Strengnäs E. Benzelius d. ä. samt några andra Ibeologer.
Dessa högvördigheters tankar om S:s psalmbok inhemtas af
protokollet hållet i K. Maj:ts och Rikets Cancelli-Collegio
den 23 Maj 1695. B. Oxenstierna förde ordet. På hans
hemställan svarade Erkebiskopen bland annat, att de med
anmärkarne "haft åtskilliga confercntzcr och stadnat uti
sådant som nu är uppsatt och i underdånighet insinuerat"; att
tiden till verkets noggranna genomseende varit så kort, att
det syntes ännu "betänkligt att vidare derom utlåta sig"; att
af det, "som man nu censoria virgula genomfarit", väl vore
något, som torde behöfva ändring; att somliga af dom, som
med deras remarquer voro framkomne, hade velat visa
några grofva häresier ur bemaftà psalmbok: dock hade några
vid nogare begrundning redan bättre funnit sig, andra ansett
att deri här och der funnes "incoctæ curæ" o. s. v. Man
ser att hela argumentationen rörer sig i intetsägande ord och
att de hade svårt alt reda sig när det gällde att uppgifva
grunder för anklagelserna. Välgrundade voro derföre N.
Gyldenstolpes anmärkningar: "det är väl att considerera att
detta verket af K. Maj:t i nåder är vordet anbefallt: nu när
det framkommer, blifver saken ej allenast som mycket svår
angifven, utan densamma bringas ock uti allmänt rop, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
