Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg, Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swedenborg , Emanuel. ÖIJ»
Men det är tid att närmare betrakta detta natursystem,
som i sin grundlighet och consequens uthärdar täflan med
hvilket som helst, med det företräde, att i all sin djuphet
vara mera empiriskt demonstrativt och att hafva längre följt
den geometriska methoden än något annat. 1 England,
Tyskland och Amerika utgifvas och öfversättas nu alla S:s äldre
philosophiska skrifter under det högsta bifall*). Hans
landsmän lära väl dä här fordra åtminstone de allmänna dragen
af hans system.
I tankekraft och i kunskaper var S. öfverlägsen alla
sina landsmän. Geometri, Physik, Astronomi, Anatomi,
Chemi, gamla Philosophien, allt hade S. med en ofantlig
beläsenhet följt, så långt samtiden framfört dem.
Dertill hade ban lagt egna observationer och experimenter.
Ham genomtänkte allt och formerade ett eget system. För
hans undransvärda bildningsgåfva var allt åskådligt; sjelfva
naturkrafterna hade sina figurer. Ingen bar väl uppställt en
så empirisk transcendental-pbilosopbi, som ban; ingen så
betraktat philosophien såsom en slags intellectuel algebra,
hvilken förklarade uppkomsten och tillvarelsen af
phenomen-verlden. Men till framställningen af sina höga speculationer
saknade ban ofta uttryck och önskade en philosopbia
ma-thematica universalis, ungefär såsom Leibnitz fann behofvet
af ett universalspråk.
Ehuru hatare af tom metaphysik **), tillhörde S.
ingalunda den class af empirister, som stanna vid atomer,
me-chanik och chemi till naturens förklaring. Han förnekade
aldrig en högre class af orsaker, lika litet som ban
från-kände förnuftet allt anspråk att i naturbetraktehen
återfinna dem. Han framkallade de försummade frågorna om
menniskans förbindelse med den yttre naturen och hela
systemet genomklingas af ett lofsjungande: Numen adest.
*) Utom de skrifter, som särskildt afhandla S:s förtjenster,
erkännas dessa uti Lejons sur la philosophie cbimique par Dumas;"
Foreign Quarterly Iteview, Vol. 25 (1839) sid. 32; Geschichte der
Crystallkunde von Marx, sid. 66. Den s. k. Monro’s Foramen,
bekant i anatomien, afhandlades förut af S. Äfvenså Schlichtings
upptäckt (Blumenbuch, Instit. Physiol. §. 201). Urani upptäckt hade
ban förutsagt före Buffon.
**) Mctaphysiska tankeformer i naturphilosophi föda, sade ban,
errores et errorum errorrs. Samma åsigt hade fadren. Se liärofvan
sid. 226. Å andra sidan skulle ban troligen gerna instämt uti
Schellings yttrande: In der Natur-Philosophie müssen den
Construc-tionen a priori empiriiche Anachauungen beigeselit werden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
